Vi tycker att det är viktigt att alla anställda på våra arbetsplatser ska kunna känna sig trygga, oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Därför är vi med på Pridefestivaler runt om i Sverige, för att visa att vi tar ställning för lika villkor i arbetslivet.

Vi tycker

  • Att det inte är ok att många homosexuella, bisexuella eller transpersoner upplever att de inte kan vara öppna på sin arbetsplats.
  • Att det inte är acceptabelt att HBTQ-personers hälsa är sämre än andras. Forskning visar att HBTQ-personers sociala hälsa, bland annat inom yrkeslivet, generellt är sämre på grund av risken att utsättas för repressalier och trakasserier.
  • Att det inte är rättvist att HBTQ-personers löner är lägre än andra människor till följd av lönediskriminering.
  • Att kunskapsnivån inom staten är låg om HBTQ-personers utsatthet, arbetsmiljö och lönediskriminering.
  • Därför jobbar vi för att alla våra medlemmar, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, ska slippa bli ifrågasatta eller särbehandlade. Våra medlemmar ska kunna vara sig själva på sina arbetsplatser!

Alla människors lika värde är en av STs grundvärderingar. Därför ligger Pride oss varmt om hjärtat.

Vi har satt ihop en spellista med våra absolut bästa regnbågslåtar. Så att du kan digga ett öppet arbetsliv tillsammans med oss!

Facklig Pride regnbågslåtar:

Vill du gå med oss i Prideparaderna?

Här hittar du en lista över de parader vi kommer vara med på.

Har vi glömt en av dina favoritlåtar? Kommentera gärna så lägger vi till den!

Och glöm inte att följa oss på Spotify för fler fackliga spellistor. Här hittar du en direktlänk till spellistan.

prideflag_HBTQ_stblogg
Universitets- och högskolevärlden är vanligtvis ett forum där ifrågasättande av rådande normer uppmuntras. Men universitetsvärlden är inte isolerad från övriga samhället, här dominerar samma heteronorm som i samhället överlag. Gästbloggaren Bojana Mandic, ombudsman på ST, berättar om betydelsen av Pride och vikten av normkritik för att skapa ett samhälle där alla är inkluderade.

Sverige inte längre lika HBTQ-vänligt

När jag skriver detta är det den internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi. Dagen innan har skådespelarna i Männen med rosa triangeln avbrutit sin sista föreställning då personer i publiken hånade och ironiserade kring ordet ”bög”. En vecka innan visar en studie att Sverige har sjunkit i rankningen över HBTQ-personers rättigheter.

Den nyvalda vice ordförande i RFSL, Magnus Kolsjö, ser ett samband mellan rankningen och den hårda tonen i migrationsdebatten, och menar att den tonen smittar av sig på andra minoritetsgrupper, såsom transpersoner.

Inkluderande arbetsliv – även i skolan

På ST har vi enkla tips för dig som vill verka för ett inkluderande arbetsliv.

  • Stötta varandra. Var solidariska och hjälp varandra att säga ifrån.
  • Skämta inte på andras bekostnad.
  • Tänk på vad du säger och använd könsneutrala ord.
  • Undvik att dela upp grupper utifrån kön.
  • Det är ingen skyldighet att berätta allt om sig själv.

De kan du applicera även i skolan. Du som inte känner dig obekväm med heteronormen har en stor roll att spela i att vara en allierad, och inte ifrågasätta HBTQ-personers erfarenhet och upplevelse.

ST går i flera Pridetåg – följ med oss

Ibland hörs röster som ifrågasätter Pride och det fokus som finns på HBTQ-frågor under dessa dagar. Så länge vi har personer som kränks, hånas, exkluderas, diskrimineras eller förtrycks i olika former, dolt som öppet, behöver vi samlas för att delta i Pride och visa vårt ställningstagande.

Under parollen #HBTQ på statligt uppdrag” kommer ST att gå i flera Pridetåg.

Vi ska under festliga former ta ställning för det som fortfarande inte är en självklarhet, allas lika värde. Information om samtliga Pridetåg hittar du under evenemang på Fackförbundet STs Facebooksida.

Vi hoppas att du väljer att gå med oss.

/Bojana Mandic
Ombudsman på Fackförbundet ST

iStock_000079352965_XXXLarge_BL
Inför sommaren ökar antalet tidsbegränsade anställningar och ibland är de en ingång till fast jobb. Vanligast är dock att de är bestämda till en begränsad period vilket också kan vara önskat av båda parter. Veera Littmarck, förbundsjurist på ST, reder ut vad som gäller kring tidsbegränsade anställningar och vad du bör ha i åtanke om du vill avsluta din i förtid.

Bestämda och obestämda perioder

En tidsbegränsad anställning kan antingen gälla för en bestämd tid, från och med ett visst datum till och med ett visst datum, eller så är avtalet uttryckt i stil med ”dock längst till och med”.

Om visstidsanställningen gäller för en bestämd tidsperiod har varken du eller arbetsgivaren någon rätt att i normalfallet avbryta anställningen i förtid. Du har alltså ingen rätt att säga upp dig.

Om anställningen istället är tidsbegränsad på så sätt att den ska gälla ”dock längst till och med” ett visst datum, betyder det att både du och arbetsgivaren har rätt att avsluta anställningen i förtid.

Att avsluta en tidsbegränsad anställning

Ifall arbetsgivaren vill avsluta anställningen i förtid ska hen följa de vanliga reglerna för att avsluta en anställning enligt anställningsskyddslagen.

Om du som anställd vill avsluta din anställning behöver du, inom staten, göra det skriftligt och iaktta din uppsägningstid. Om du varit anställd i högst ett år är din uppsägningstid en månad och om du varit anställd i mer än ett år är din uppsägningstid två månader.

Observera att man räknar med all anställningstid vid uppsägning inom det statliga området.

Överenskommelser för kortare uppsägningstid

Både när det gäller möjligheten att avsluta en tidsbestämd visstidsanställning, som i regel inte går att säga upp så kan ni fortfarande komma överens om att avsluta en anställning, eller om att ha en kortare eller längre uppsägningstid.

Skriftligt besked och företrädesrätt

Om du varit tidsbegränsat anställd i mer än tolv månader under de senaste tre åren och du inte kommer att få fortsatt anställning när din tidsbegränsade anställning upphör har du rätt att få ett skriftligt besked om detta minst en månad i förväg.

I beskedet ska det också framgå om du har företrädesrätt till återanställning och hur du kan göra den gällande. Företrädesrätt till återanställning har du om varit anställd i mer än tolv månader under de senaste tre åren och har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete.

Inom staten betyder företrädesrätten till återanställning att du anses sökande till alla lediga tjänster hos arbetsgivaren som du anmält företrädesrätt till återanställning för.

Anställningstid och förmåner

Om du varit tidsbegränsat anställd hos din statliga arbetsgivare sammanhängande i mer än två år omfattas du av omställningsavtalet. Beroende på hur lång din anställningstid varit omfattas du av olika förmåner.

Om din sammanhängande anställningstid (inte längre avbrott än åtta dagar mellan anställningarna) är två år men inte mer än tre år har du till exempel rätt till ett planeringssamtal med Trygghetsstiftelsen och individuella omställningsåtgärder i sju dagar. Om din anställningstid är mer än tre år men kortare än sex år omfattas du av fler förmåner; planeringssamtal, individuella omställningsåtgärder och ekonomisk förstärkning i 44 a-kassedagar.

Arbetsgivaren har en skyldighet att anmäla dig till Trygghetsstiftelsen när de lämnar besked till dig om att din tidsbegränsade anställning ska upphöra. Det spelar ingen roll om du varit tidsbegränsat anställd enligt anställningsskyddslagen, förordning eller kollektivavtal för kvalifikation till omställningsavtalets förmåner, men det finns särskilda regler för dig som varit doktorand.

Om du har fler frågor om din visstidsanställning inom staten kan du alltid ringa eller mejla till ST Direkt.

iStock_000027808338_Large_blogg
Många studenter har, eller kommer ha, någon form av visstidsanställning innan de får fotfäste i arbetslivet. Visstidsanställningar kan vara bra men eftersom det är en otrygg anställningsform är det viktigt att veta vad som gäller. Veera Littmarck, förbundsjurist på ST, reder ut vanligt förekommande begrepp som du bör känna till om du hamnar i en oklar sits med din arbetsgivare.

Särskilda regler för övergång till fast jobb

För vikariat och allmänvisstidsanställning gäller särskilda regler om omvandling till tillsvidareanställning som du bör känna till.

Det innebär att om du har haft ett vikariat i sammanlagt två år, eller en allmän visstidsanställning i sammanlagt två år under en femårsperiod, övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

Från och med 1 maj 2015 gäller att om du varit kontinuerligt anställd (utan längre avbrott än sex månader) finns det ingen begränsningsperiod om fem år för allmän visstidsanställning.

Innebörden av inlasning och utlasning

Begreppen inlasning och utlasning är inga juridiska termer utan talspråk, och syftar till förkortningen LAS, som är en förkortning för lagen om anställningsskydd. Att en tidsbegränsad anställning automatiskt övergår till en tillsvidareanställning brukar kallas för inlasning. I princip är det samma villkor, till exempel lön och befattning, som du har när omvandlingsregeln slår till som ska gälla för tillsvidareanställningen.

Från och med den 1 maj 2015 gäller också att arbetsgivaren ska på din begäran lämna information om alla anställningar som kan ha betydelse för inlasning. Du kan således begära ut information om alla dina anställningar för att få en bild av hur din anställningstid ser ut i respektive anställningsform.

På motsatt vis kanske du även hört talas om utlasning, det vill säga att arbetsgivare inte vill erbjuda fortsatt tidsbegränsad anställning. Anledningen är ofta att du då skulle ”slå i taket”, det vill säga komma upp i tidsgränsen för automatisk övergång till tillsvidareanställning om två år.

Det här ska egentligen inte kunna ske för att man vid det laget med all sannolikhet har företrädesrätt till återanställning. Om du befinner dig i denna situation, ta kontakt med ditt lokala fackombud.

Vad gäller för företrädesrätt till återanställning?

Företrädesrätt till återanställning innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda lediga tjänster till arbetstagaren, om du har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning.

Inom staten har dock företrädesrätten till återanställning en begränsad betydelse. Om du anmält att du vill åberopa din företrädesrätt anses du vara sökande till lediga tjänster hos arbetsgivaren och din ansökan ska beaktas vid tjänstetillsättningen. Om du inte får tjänsten du sökt eller åberopat din företrädesrätt kan du överklaga tjänstetillsättningsbeslutet.

Om du däremot haft en tidsbegränsad anställning enligt någon av de specialförfattningar som finns för det statliga området övergår anställningen inte per automatik till en tillsvidareanställning. Då kvalificerar du dig inte heller för företrädesrätt till återanställning.

iStock_000011502215_XXXLarge_blogg

För många är den första anställningen efter studier någon form av tidsbegränsad anställning. Visstidsanställningar kan vara bra och är ofta ett första steg in på arbetsmarknaden. Baksidan är dock otryggheten. I de kommande tre blogginläggen skriver Veera Littmarck, förbundsjurist på ST, om visstidsanställningar, regelverk och problematiken med tidsbegränsade anställningar.

Definitionen av en provanställning

En provanställning är en anställning som får pågå maximalt sex månader och som automatiskt övergår till en tillsvidareanställning, så vidare inte någon av parterna väljer att avbryta den. Syftet med provanställningen är att både arbetsgivaren och arbetstagaren ska kunna pröva på om ett visst arbete är lämpligt för en.

Nackdelen är otryggheten för den anställde, särskilt om du tackar nej till ett annat arbete eller byter jobb för att påbörja en provanställning. Det är mer av regel än undantag att en tillsvidareanställning inleds med provanställning, även om det kan se olika ut på olika myndigheter.

Varken arbetstagaren eller arbetsgivaren behöver ange skäl för avbryta en provanställning, men du har rätt att få besked om detta två veckor i förväg.

Vikariat och allmänna visstidsanställningar

Något förenklat är vikariat en tidsbegränsad anställning som får användas för att under en viss tid ersätta en arbetstagare som är ledig, eller i avvaktan på rekrytering till tjänsten ska ske. Det innebär att du i princip ska vikariera för en namngiven person eller för en viss tjänst.

En allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning där arbetsgivaren inte behöver ange något skäl till att anställningen är tidsbegränsad. Den får pågå i maximalt två år.

Ytterligare fyra tidsbegränsade anställningsformer inom staten

Anställningsförordningen är en specialförfattning för statlig verksamhet som har ytterligare fyra tidsbegränsade anställningsformer: för personer i verksledandeställning, för enstaka kortvariga perioder, för den som genomgår en aspirantutbildning eller annan utbildning och om det finns ett beslut om att myndigheten ska genomgå en omfattande omorganisation eller läggas ner inom två år.

Om du erbjuds en tidsbegränsad anställning enligt anställningsförordningen bör du redan från början vara medveten om att du inte har samma skydd som vid tidsbegränsad anställning enligt anställningsskyddslagen.

Anställningen kan exempelvis inte omvandlas till en tillsvidareanställning även om den pågått i mer än två år. Fråga därför arbetsgivaren varför de väljer en sådan typ av tidsbegränsad anställningsform.

Prata även med lokala fackliga företrädare om anställningen är korrekt. ST har i flera år drivit frågan att den onödiga och otidsenliga anställningsformen för ”enstaka, kortvariga perioder” ska tas bort.

Specialregler och projektanställningar

Utöver anställningsförordningen finns det även specialregler, särskilt för universitets- och högskoleområdet, med omfattande specialreglering i både högskoleförordningen och kollektivavtal. Den gemensamma nämnaren för dessa regleringar är att det krävs objektiva skäl för att de tidsbegränsade anställningsformerna ska vara tillämpliga.

Projektanställning, timanställning, behovsanställning och intermittent anställning är inga korrekta anställningsformer enligt anställningsskyddslagen eller förordningar, men de kan inom vissa andra områden på arbetsmarknaden finnas i kollektivavtal. Projektanställningar fanns tidigare i anställningsskyddslagen, men är numera ersatt av allmän visstidsanställning.

En intermittent anställning betyder att arbetsgivaren inte garanterat att du ska få arbeta och du har inte heller någon skyldighet att arbeta utan kan tacka ja eller nej om arbetsgivaren frågar om du vill arbeta en viss dag eller tid.

Du ska i grunden ha någon av ovan beskrivna anställningar (vikariat eller allmänvisstid) i botten och kan sedan utifrån arbetsgivarens behov komma överens om hur du ska arbeta, till exempel att du rings in vid behov. Exempelvis om du rings upp en dag för att täcka upp för en sjuk kollega är du då vikarie, men nästa dag bara för att det är mycket att göra så är du sannolikt anställd enligt regeln om allmänvisstidsanställning.

iStock_000045015866_Large__blogg

Det kan vara rörigt när man kombinerar jobb och skola, inte minst vad gäller rättigheter. Här har du några riktlinjer som du kan förhålla dig till, och tips på hur du bör tänka lönemässigt när du får ditt första jobb efter examen.

Vad gäller om jag vill jobba extra under tiden jag studerar?

Många studenter jobbar extra, och sedan 2014 finns det ett speciellt avtal för studenter som arbetar extra inom det statliga avtalsområdet. Avtalet har kommit till för att förbättra förutsättningarna för universitets- och högskolestuderande att parallellt med studierna arbeta i statliga verksamheter.

Möjligheten att kombinera teoretiska studier med praktisk arbetslivserfarenhet bidrar till att underlätta övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verksamheter tillförs aktuell kunskap.

Genom avtalet kan statliga verksamheter också underlätta framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker.

Enligt avtalet kan en studerande, under maximalt fyra terminer, ha en tidsbegränsad deltidsanställning i statlig verksamhet. Genom detta avtal har förhandlingsparterna kommit överens om en ny tidsbegränsningsgrund s.k. studentmedarbetaranställning.

En studentmedarbetare tillsätts utifrån förtjänst och skicklighet vilket innebär att tidsbegränsningsgrunden bara kan tillämpas när de villkor som gäller för en studentmedarbetaranställning enligt avtalet är uppfyllda.

Har jag rätt att vara ledig från mitt jobb med lön för examen eller tentamen?

Du har inte någon lagstadgad rätt att vara ledig med lön för examen eller tentamen, men frågan kan regleras i kollektivavtal. Inom STs område är det bara Villkorsavtalet som ger dig denna rätt:

Du har rätt enligt detta avtal att vara ledig med bibehållen lön i maximalt fem dagar per kalenderår för examen eller tentamen. Villkorsavtalet säger dock ingenting om den betalda ledigheten även innefattar restid till och från tentamen.

Du har med andra ord inte en direkt rätt till ledighet med lön för restid. STs ståndpunkt är dock att restid ska räknas in. Tala därför med ditt lokala ST-ombud om detta, om det råder oklarheter på din arbetsplats.

Jag har precis fått mitt första jobb efter studierna. Vilken ingångslön kan jag begära?

Inom det statliga området är det (i de allra flesta fall) individuell lönesättning som gäller. Det finns alltså inte några satta ingångslöner. Med individuell lönesättning avses att man löneförhandlar för varje individ och att hänsyn tas till bland annat arbetets svårighetsgrad.

Lönen kan alltså bli olika för två personer som får liknande tjänster hos samma arbetsgivare. Ta kontakt med lokala förtroendevalda och hör efter hur lönestatistiken ser ut på arbetsplatsen innan du anger ditt löneanspråk.

Statistiken säger inte vad du kan begära i lön, men ger en bra bild över löneläget. Går du in på en för låg ingångslön kan det ta många år att komma ikapp dina kollegor.