traffic in nightGustav Sahlström är tidigare student vid Stockholm universitet där han har en masterexamen i statsvetenskap. Nu arbetar han som utredare på Transportstyrelsen i ett spännande och varierande uppdrag som kräver analytisk förmåga, noggrannhet och ödmjukhet.

Vad har du för tjänst och vad innebär ditt jobb?

Jag jobbar som utredare på Transportstyrelsen, körkortsavdelningen, tillståndssektionen. Arbetet går ut på att utreda om medborgarna uppfyller våra personliga och medicinska lämplighetskrav.

När en person ansöker om körkortstillstånd för att få körkort, eller för att återfå ett tidigare körkort, görs alltid en lämplighetsprövning. Över 80 % av alla ansökningar bifall direkt av en autohandläggare men övriga 20 % måste av någon anledning utredas vidare innan beslut kan fattas. Mitt jobb är att utföra denna utredning och sedan fatta beslut. Till skillnad från många andra myndigheter är beslutet ett enmans beslut.

Vad i ditt arbete tycker du är roligast?

Det roligast i mitt arbete är moment med individuella bedömningar. I många fall har vi standardiserade svar på vad som händer om något oväntat uppstår. Men i de allra flesta fall saknas det, och det blir då upp till utredaren att göra en individuell bedömning utifrån helhetsbilden.

Detta är något jag tycker är både roligt och utmanande. En annan intressant företeelse är att vi arbetar nära polis, åklagare och domstol.

Vad har du för användning av din utbildning i tjänsten?

Jag har en masterexamen i statsvetenskap från Stockholms Universitet. Vad jag har mest användning av är ett analytiskt och orsaksmässigt tänkande.

Sedan har grundläggande kunskaper av rättsväsendets uppbyggnad och ärendegången, från dess att brott anmälts till dess att en dom vunnit laga kraft, varit en tillgång.

Vilka personliga erfarenheter och egenskaper är viktiga i din tjänst?

De personliga egenskaperna som man bör ha är en analytisk förmåga, noggrannhet, lätt för att ta in och bearbeta stora mängder information, ödmjukhet och att inte vara rädd för att göra fel, för det gör alla emellanåt.

I övrigt kan erfarenhet från juridiskt arbete och från vården, då främst med koppling till medicinering, vara en tillgång liksom erfarenhet från kundtjänst eller liknande. Som utredare på Transportstyrelsen har man nämligen daglig kontakt med medborgaren via telefon och tidigare erfarenhet från detta kan vara en stor tillgång.

Vilka råd kan du ge till studenter och nyexaminerade som också vill arbeta som utredare?

Sök när annons till Transportstyrelsen ligger ute. Av vad jag har hört är efterfrågan från Transportstyrelsens sida många gånger större än antalet kvalificerade som söker, och många gånger anställs ett mindre antal personer än vad som ursprungligen avsågs på grund av att för få uppfyllt kriterierna.

Har du möjlighet kan det också vara en god idé att bredda din utbildning med någon form av juridisk kurs och att ha god förståelse av förvaltningslagen är ett stort plus. Du behöver inte ha någon sakkunskap om körkort eller körkortslagen, än mindre ett körkort, men du bör ha en ödmjuk, öppen och samarbetsinriktad inställning.

Personlighetstest ligger till grund för urvalet och det är dessa samt liknande personlighetsdrag som generellt efterfrågas.

Läs mer om Transportstyrelsen >>

Vårterminens internationella stipendium har delats ut och gick till två stipendiater i år. Ingrid Perbo som studerar vid Göteborgs Universitet får 5000 kr som bidrag för att genomföra sin studie i Tanzania. Vi på Fackförbundet ST säger stort grattis till Ingrid och önskar lycka till på resan!

ingrid-stipendiatNamn: Ingrid Perbo
Studie: Kandidatuppsats
Lärosäte: Göteborgs Universitet

Vad ska du skriva om?

Jag kommer att åka till Tanzania för att göra en fältstudie inför min C-uppsats. Jag studerar ett kandidatprogram i globala studier med inriktning på internationella relationer och socialantropologi. Jag har tidigare bott och jobbat i landet och har haft en önskan att åka tillbaka för att göra en fältstudie och studera ämnet jag nu läser.

Jag kommer gör en komparativ studie där jag jämför kvinnor i Tanzanias egna åsikter angående deras rättigheter med rättigheterna de har enligt FN:s allmänna mänskliga rättigheter. Målet med min uppsats är att se om de stämmer överens, och om inte, vad skillnaden är.

Jag hoppas på att undersöka var kvinnor i Tanzania anser att de får sina rättigheter ifrån och problematisera fenomenet att institutioner ger medfödda universella rättigheter.

Hur kommer det sig att du valde just detta uppsatsämne?

Tanzania är ett utvecklingsland som påverkas av utbredd fattigdom. Fattigdom är idag ett koncept som innefattar sociala och politiska behov, inte bara ekonomiska.

En av mina hypoteser är att kvinnor i Tanzania inte är involverade i beslutsfattarprocessen angående deras rättigheter.

Jag kommer undersöka hur mycket makt kvinnor har att bidra i denna process och analysera hur brist på möjlighet att vara delaktig kan göra kvinnor fattigare. Innan jag började att studera så jobbade jag i Tanzania, och under den tiden pratade jag mycket med mina vänner i landet om vad de ansåg att de hade för rättigheter.

Jag uppfattade att mycket de sa inte stämde överens med min bild av vilka rättigheter de har och bestämde mig för att dyka djupare i frågan om var vi får våra rättigheter ifrån och vem som egentligen har rätten att bestämma vilka rättigheter vi har.

Varför går resan till just Tanzania?

Det är framförallt för att jag har många kontakter där och att jag känner till landet och språket ganska väl. Men det är också ett land där människor ofta befinner sig långt från de institutioner där beslutsfattande sker, vilket gör det ännu mer intressant att undersöka saken just där.

Vilka utmaningar tror du att du kommer möta under dina fältstudier?

Jag kommer att utföra en del intervjuer och då kan språket bli ett hinder. Jag har också en tendens att bli sjuk varje gång jag är i Tanzania… men vi hoppas såklart på det bästa den här gången!

Vill du också söka STs internationella stipendium?

Är du studentmedlem i ST och vill göra en fältstudie utomlands som rör fackligt arbete? Då kan du söka STs internationella stipendium.

Vårterminens internationella stipendium har delats ut och gick till två stipendiater i år. Sebastian Svenberg, doktorand i sociologi vid Örebro Universitet får 5000 kr som bidrag för att genomföra sin studie i England. Vi på Fackförbundet ST säger stort grattis till Sebastian och önskar lycka till på resan!

sebastian-portratt-mot-husvagg

Namn: Sebastian Svenberg
Studie: Kollaborativ produktion och social ontologi – En studie av mobiliseringar för ekonomisk demokrati i Storbritannien

Vad ska du skriva om?

Jag ska skriva om olika sociala rörelser och organisationer som drivits av idéer eller en praktisk strävan att uppnå ekonomisk demokrati. Med detta menar jag att de vill ifrågasätta och gå i konflikt med det privata ägandet som princip för företagande eller att de i praktiken vill skapa alternativ till det sättet att producera.

Det handlar också om viljan att inom till exempel ett företag eller kooperativ kunna fatta beslut demokratiskt. De fallen jag studerar utmärks just av att det är sociala rörelser som ifrågasätter eller praktiskt utmanar privatägd produktion både som ägande- och styrelseform.

Mera precist så vill jag i studien klarlägga hur mobiliseringen av de här rörelserna sker och hur ”kollaborativ produktion”, som jag vill kalla det, inte bara hänger ihop med konflikter kopplat till arbete utan också har med andra politiska och sociala frågor att göra som exempelvis miljöfrågor.

Det är också intressant hur fackföreningsrörelsen på detta sätt varit involverad i skapandet av ekonomiska alternativ och alltså inte bara fungerat som intresseorganisation.

Varför valde du just detta uppsatsämne?

I grunden finns både en sociologisk och en politisk nyfikenhet. Den sociologiska nyfikenheten handlar bland annat om att begripa hur kollaborativ produktion uppstår och vilka slags konflikter och möjligheter det har att göra med.

Hur privata produktionsformer uppstår vet vi ju ganska mycket om, men det är inte lika klart hur och på vilka sociala grunder de ekonomiska alternativen uppkommer.

Jag tycker också att det här ämnet berör aktuella politiska frågor i det att vi ser många låsningar i det parlamentariska styrelseskicket samtidigt som företag kan ta en mängd beslut som har en direkt påverkan på människors liv och framtid.

Vid sidan av en sådan utveckling finns ett antal samtida exempel på organisering av sådant som brukar kallas kollaborativ ekonomi eller ”peer-to-peer-produktion”.

Studien kan förhoppningsvis ge ett empiriskt bidrag till aktuella frågor om kollaborativ ekonomi genom att se på sådana fenomen i relation till historiska fall. Det finns ju till exempel inom fackförbunden, men också i faktiska arbetarägda företag och kooperativ, en lång historia av mobilisering för att förändra både strukturen och motiven för produktion av varor och tjänster.

Varför går resan till just England?

England och Storbritannien har en lång historia av rörelser som organiserat sig kooperativt och kollaborativt. Det har också i den brittiska fackföreningsrörelsen funnits en orientering mot ekonomisk demokrati av olika slag.

Varför just Storbritannien utmärker sig i detta är inget jag kommer kunna eller försöka ge svar på, men det finns både på det idémässiga planet och i praktisk organisering flera intressanta fall att studera.

Vilka utmaningar tror du att du kan komma att möta under dina fältstudier?

Att resa till England handlar bland annat om att jag där kan träffa intervjupersoner och komma åt arkiv, vilket kommer att utgöra underlaget för det empiriska materialet i min studie.

Arkivmaterialet är troligtvis mycket omfattande och det kommer vara svårt att sålla i stora mängder text och dokument. Vad gäller intervjuerna så kommer det vara en utmaning att få fatt på de personer som jag vill intervjua.

En del av de här personerna är också idag väldigt gamla och jag måste självklart ha en respekt för att de kanske inte vill eller kan ställa upp på forskningsintervjuer. Men det ska också såklart bli spännande att träffa personer som har självupplevda historier att berätta kring några av de historiska fallen.

Vill du också söka STs internationella stipendium?

Är du studentmedlem i ST och vill göra en fältstudie utomlands som rör fackligt arbete? Då kan du söka STs internationella stipendium.

Att det finns lokalt engagemang är avgörande för att medlemmarna ska få fackligt stöd på sin arbetsplats. Bahhar Mohammadi berättar om vad det innebär att vara arbetsplatsombud, varför det är viktigt att engagera sig fackligt och varför hon valt Fackförbundet ST.

img_0137_blogg

Namn: Bahhar Mohammadi
Akademisk bakgrund: Kandidatexamen i politisk vetenskap samt fristående kurser i diverse ämnen, Lunds universitet.
Arbetsplats: Försäkringskassan, avdelningen för sjukförsäkring
Yrke: Personlig handläggare- sjukpenning.

Vad gör ett arbetsplatsombud?

Min roll som arbetsplatsombud innebär att jag är närmast medlemmarna och driver de frågor som medlemmarna tycker är viktigt. Jag representerar facket på arbetsplatsen och är länken mellan medlemmarna, arbetsgivaren och sektionsstyrelsen.

Det som är viktigt som arbetsplatsombud är att få medlemmarnas frågor upp på dagordningen.

Även om beslutsvägen ibland kan vara lång och snårig så är det viktigt att medlemmar på arbetsplatsen kan se att det finns möjlighet att påverka och att de lyssnas på. Det är ju trots allt medlemmarna som jobbar med det dagliga arbetet och kan verksamheten.

Ibland kan det kännas ensamt om arbetsplatsombud men jag har haft ett jättebra stöd i en stabil och kunnig sektionsstyrelse där ledamöterna bara varit ett mejl eller telefonsamtal bort. Det är en trygghet att veta att sektionen finns som ett stöd när man har frågor eller funderingar.

Varför är det viktigt att engagera sig fackligt?

Den absolut viktigaste anledningen till att engagera sig fackligt är att det ger en möjlighet att påverka arbetet. I samverkan med arbetsgivaren har facket en möjlighet att lyfta frågor, tankar och åsikter som medlemmarna på arbetsplatsen har. Ett gott samarbete med arbetsgivaren kan ge mycket, både för arbetsgivaren och medlemmarna.

I mitt arbete som handläggare har jag också haft nytta av det har lärt mig på fackliga utbildningar. Jag har arbetsuppgifter där kunskaper inom arbetsrätt har kommit väl till hands.

Rollen som arbetsplatsombud har även gett mig en inblick i hur beslutsprocesserna på arbetsplatsen fungerar och hur nationella beslut implementeras på lokala arbetsplatser och påverkar oss som medlemmar.

Varför har du valt Fackförbundet ST som förbund?

Jag var studerandemedlem i Fackförbundet ST och arbeta under min studieperiod som informatör på mitt universitet så steget var inte långt för att bli yrkesmedlem. Det sätt som Fackförbundet ST organiseras tilltalar mig, särskilt tanken om att alla på arbetsplatsen får vara med och organisera sig är en av anledningarna till att jag valde ST.

En annan anledning var att ST som fackförbund tar tydlig ställning i politiska frågor utan att var partipolitiskt. För mig är det viktigt att vara medlem i en organisation som vågar agera och stå för arbetstagarna, över hela världen.

istock_74979155_xlarge_bl
Det är inte enkelt att ge sig själv goda råd. Många gånger styr känslan snarare än tänkandet våra beslut. Men om du befinner dig i ett läge där du funderar över vad du vill göra med ditt liv, avsätt tid och undersök vad det är som du längtar efter. Inger Ehn-Knobblock, en av STs karriärcoacher, har frågeställningarna som du behöver söka svar på för att komma vidare i din karriär.

Här är några förslag på frågor för dig som vill komma igång med ditt nästa karriärsteg.

  • Gå igenom frågorna, fundera och skriv ner svaren.
  • Gör därefter en handlingsplan där det också framgår när i tid du ska ha uppnått dina mål.
  • Se även till att formulera konkreta insatser för vad du ska göra och hur du gör det.

Vilka är dina långsiktiga mål i arbetslivet?

När du är säker på var du vill komma i ditt yrkesliv behöver fundera över vad som krävs för att nå dina mål.

Se över vilka kunskaper du måste skaffa eller vidareutveckla för att komma dit du vill. Hur kan du skaffa dig den kompetens och de resurser som du behöver för att nå målet?

Hur ser ditt nätverk ut?

Inventera din bekantskapskrets! Vilka kontakter har dina vänner? Kanske en lärare eller en gammal chef vara en dörröppnare för din karriär? Eftersom många jobb aldrig utannonseras bör du använda ditt eget nätverk (glöm inte bort ditt digitala nätverk) för att hitta oväntade nya jobbmöjligheter.

Vilka arbetsgivare kan vara intressanta?

Börja också kartlägga vilka arbetsgivare som finns runt omkring dig. Kontakta personer som arbetar där du skulle vilja jobba. Intervjua dem och undersök om det är en arbetsplats som du skulle kunna trivas och utvecklas på.

”Glassiga” hemsidor berättar sällan hur det verkligen är att jobba på ett visst ställe. Med det menar jag att det gäller att du behöver ta dig förbi värderingsord och ”glättiga” självpresentationer.

Om det till exempel är viktigt för dig att arbetsgivaren uppmuntrar konstruktiv kritik och nya förslag från de anställda. Be då den du intervjuar exemplifiera på vilket sätt nya förslag tas emot.

Skicka in en intresseanmälan!

När du hittat en arbetsplats som känns rätt för dig kan du skicka in en intresseanmälan.

Presentera vad just du skulle kunna bidra med för att utveckla verksamheten. Se till att följa upp din intresseanmälan efter en kortare tid.

Undersök om arbetsgivaren saknar något i ditt cv eller önskar att du utvecklar något i ditt personliga brev. Ha hela tiden ditt mål för ögonen, var tålmodig och ompröva lite då och då vad du helst vill jobba med.

Ta kontakt med våra karriärcoacher

Som medlem kan du ta hjälp av våra erfarna karriärcoacher. Coachsamtalen tar ca 45 minuter och sker över telefon. Boka ett samtal redan idag >>

istock_91157549_xxxlarge_blogg

Inom det statliga avtalsområdet gäller överlag individuell lönesättning. Nyanställda ska alltså inte erbjudas samma ingångslön. Faktorer som påverkar vilken lön du kan få är marknadsvärdet på din kompetens, arbetsuppgifternas svårighetsgrad, din utbildning och erfarenhet, men också hur bra du är på att förhandla. Här är några saker du bör tänka på för att få en så bra ingångslön som möjligt.

Ange inte löneanspråk i din jobbansökan

Många arbetsgivare vill att du anger löneanspråk redan i din ansökan, men det avråder vi ifrån. Det är svårt att utifrån en annons göra sig en bild av hur pass kvalificerat ett arbete är, och det kan vara svårt att justera ett anspråk du redan lämnat till din arbetsgivare.

Det finns också en risk att du blir bortgallrad redan i ett tidigt skede, om ditt löneanspråk skulle ligga väldigt långt ifrån arbetsgivarens bild. Hur vet du då var du ska lägga ditt löneanspråk?

Läs på lönestatistik

Kolla hur lönestatistiken för ditt yrke och din arbetsgivare ser ut. Står det med en facklig kontaktperson i annonsen? Ring hen och fråga hur löneläget ser ut och vad andra nyanställda gått in på för löner. Om det inte står med någon facklig kontaktperson är det svårare.

Om du vet vilket fackförbund arbetsgivaren har kollektivavtal med, kan du ta kontakt med förbundet och fråga om lönestatistik. De flesta fackförbund ger lönerådgivning även till den som ännu inte är medlem.

Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal, får du vara kreativ! Googla lönestatistik, hör med vänner och bekanta som jobbar med liknande saker. Och kom ihåg att lönestatistiken inte säger vad du ska begära, utan är en bild av hur löneläget ser ut idag.

Vilken lön skulle du vara nöjd med?

När du läst på och vet vilka ramar som finns kan du börja fundera över följande frågor:

  • Vilken lön skulle du vara nöjd med?
  • Vad är den lägsta lön du kan tänka dig att acceptera?
  • Vilka argument ska du använda för att få lönen du vill ha?

Värdera dina meriter

Det är inte så lätt att veta hur man ska värdera sina meriter efter vad arbetsgivaren söker för jobbet. Ta gärna de som finns i annonsen med en nypa salt, de är ofta mer en önskelista än kravspecifikation.

Om du blivit kallad till intervju, är arbetsgivaren intresserad av dig och de meriter du har. Meriter kan vara många saker, tänk stort!

Gå inte in med för lågt löneanspråk

Som ny på arbetsmarknaden vill en ofta bara få ett jobb, och kan då tänka att ingångslönen inte spelar så stor roll, eller att om du är duktig så kommer du ändå upp i lön så småningom.

Tyvärr är det så att om du går in på en för låg lön, är det väldigt svårt att komma ikapp sina kollegor i de årliga lönerevisionerna. Gå därför inte in med ett för lågt löneanspråk.

Väg in andra förmåner än lön

Glöm inte att det finns andra anställningsvillkor du kan förhandla om än lön. Till exempel löneförmåner, semesterdagar, utbildningar eller något annat som är viktigt för dig.

Det är också bra att fundera över är också vad som ingår i den månadslön du erbjudits. Får du övertidsersättning eller inte? Ingår du i årets lönerevision? Friskvårdsbidrag, tjänstepension, chanser till kompetensutbildning kan också vara förmåner som ingår i en anställning som du bör väga in i ditt anspråk.

Vill du veta mer?

STs lönerådgivare ger dig tips och coachning inför förhandlingen och hjälper dig att hitta och tolka lönestatistik. Ring 0771-555 444 eller mejla stdirekt@st.org.