test

Hoppas ni har det bra och får vila ut efter intensiv vårtermin. I höst kommer ST Studentbloggen att flytta in hos Fackförbundet STs nya blogg ”Hej Jobbet!” där vi skriver om arbetslivet stora och små frågor.

Vill du ha inspiration för jobbsöket, anställningsintervjun, CV-skrivandet eller bara lite kul läsning? Bra! Då ska du självklart följa oss!

Ha en trevlig sommar så syns vi på Hej jobbet! höst!

 

 

Man's hand and a woman's hand waving money

Den statliga arbetsmarknaden fortsätter att bli mer jämställd, om en räknar antalet män och kvinnor. Men för att uppnå jämställdhet på riktigt behöver vi se till att utjämna löneskillnaderna, och det kräver insatser från både fackförbund och arbetsgivare.

2009 var första året som kvinnorna blev fler än männen, en utveckling som har fortsatt sedan dess, och kvinnorna utgör i dagsläget 52 % av de anställda inom statlig sektor.

Sett över en tioårsperiod så har även andelen kvinnliga chefer ökat kraftigt, från 33 till 39 %. En siffra som säkerligen kommer att öka då många av de chefer som går i pension under de närmaste åren är män.

Engagemang krävs för mer jämställd arbetsplats

Men för att uppnå jämställdhet på arbetsplatsen så behöver arbetsgivare och fackförbund arbeta aktivt.

Bara för att det är en jämn representation av män och kvinnor på en arbetsplats så betyder det inte att det råder jämställdhet.”

Lika lön för lika arbete är en fråga som är viktig för oss i ST och något vi ständigt arbetar för. Den 1 januari 2017 så trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Den innebär bland annat att arbetsgivare numera måste göra en lönekartläggning varje år (tidigare var 3:e år).

ST var en av parterna som drev på för att lagstiftningen skulle ändras för att motverka lönediskriminering på arbetsplatserna.

Vad kan facket göra mer i denna fråga?

  • Ställa krav på att lönekartläggning genomförs enligt lag
  • Delta i arbetet med lönekartläggningarna
  • Driva ärenden rättsligt då osakliga löneskillnader upptäcks men inte åtgärdas

Läs mer om ”jämställda löner” på www.st.org

Quiz: Hur jämställt är ditt jobb?

Är du ute i arbetslivet och vill veta hur jämställt det är på ditt jobb? Gör STs test så får du även tips att ta med dig till arbetsplatsen.

Vi har träffat Lisa Qvarfordt som går diplomatprogrammet parallellt med sitt jobb på utrikesdepartementet . Här berättar hon om utbildningen, sitt jobb och ger tips på vad du bör tänka om du funderar på att söka till diplomatprogrammet.

Varför sökte du till Diplomatprogrammet?

Jag blev intresserad av att söka till Diplomatprogrammet första gången för tio år sedan då jag jobbade för en biståndsorganisation i Nicaragua. Nicaragua införde då ett totalförbud mot abort i landet. Det var en fråga som engagerade många av oss som jobbade för och med civilsamhälleorganisationer, även den svenska ambassaden var engagerad.

Då fick jag upp ögonen för diplomatyrket och fick en bredare bild av vad det kan innebära och vad Sverige har för roll i många internationella sammanhang. Sedan attraheras jag också av möjligheterna att få alternera jobb utomlands och hemma, bredden av frågor och möjligheter.

Vidare tror jag Utrikesdepartementet (UD) som arbetsgivare kan erbjuda mig möjligheter att få bredda mig och pröva nya områden, utan att behöva byta arbetsgivare. Sen tycker jag så klart utrikespolitik är väldigt spännande överlag.

Men det tog tio år innan jag sökte, eftersom de tidigare hade en åldersgräns för programmet som de tog bort för några år sedan.

Vad var svårast i ansökningsprocessen?

Processen består av fyra steg: ansökan, provskrivning, tester och intervjuer. Jag sökte för två år sen och kom inte vidare efter provet, sen kom jag hela vägen den här gången. Andra gången jag skrev provet var det mycket lättare eftersom att jag visste vad jag hade att vänta.

Bara att skriva för hand under sex timmar är en utmaning som jag inte var beredd på första gången. Det kanske låter som en efterhandskonstruktion, men jag tyckte att hela processen var ganska kul.

Väntan mellan de olika stegen för att få veta om jag gått vidare var nog svårast, i övrigt gjorde jag bara så gott jag kunde. Eller, lite hög puls fick jag nog när jag utan förvarning blev ombedd att berätta om ”vad som händer på Island” (panamadokumenten  och statsministern som avgick) – på spanska – under en av intervjuerna.

Vad innebär programmet och hur ser en vanlig dag ut?

Jag har en vanlig tjänst på Utrikesdepartementets kommunikationsenheten som sträcker sig två år framåt. Men mina ”klasskamrater” jobbar spridda i hela organisationen. Under det första året kommer jag plockas ur tjänst under sammanlagt tolv veckor i fem olika utbildningsblock. Då går jag på kurser, träffar kollegor från andra delar av organisationen, gör studiebesök och åker på resor.

Till exempel ska vi åka till Bryssel en vecka i november för att besöka kollegor som jobbar med EU-frågor och lära oss mer om EU överlag. Utöver det så läser jag franska 1,5 timme i veckan.

En vanlig dag då jag inte har utbildning så arbetar jag i presstjänsten och andra saker på kommunikationsenheten.

Vilka tips har du till dem som är intresserade av att ansöka till programmet?

  • Våga sök flera gånger! Det blir lättare när du vet vad som väntar. Jag tror få kommer in första gången, så bli inte nedslagen om du inte kommer in direkt.
  • Förbered dig noggrant, hur du förbereder dig beror på dina förkunskaper. Jag följde media om utrikespolitiska frågor, läste regeringsdokument, pratade med en bekant som sökt tidigare, pratade spanska med en kompis och gjorde en intervjuträning med ST innan.
  • Våga vara professionellt personlig i din ansökan. Tryck på vad du kan bidra med till framtidens Utrikesdepartement. Kreativitet var en av bedömningskriterierna i uppsatsskrivandet, liksom struktur.

Vad händer när du är färdig med utbildningen?

Då kommer jag jobba ett år på kommunikationsenheten hemma på UD, för att sedan få min första placering utomlands, troligtvis på en ambassad. Jag vet inte var ännu.

Vad vill du jobba med i framtiden?

Jag hoppas att UD kommer erbjuda mig så mycket utmaningar och variation att jag kan jobba här större delen av mitt återstående yrkesliv. Jag ska rotera tjänst var 3-5 år och tänker att jag vill hinna testa på att arbeta i flera olika länder med olika ämnesfrågor.

Jag ser fram emot att bredda mig, jobba mer med MR-frågor (mänskliga rättigheter), och det vore kul att någon gång få vara en del av en bred internationell förhandlingsprocess motsvarande klimatförhandlingarna eller Agenda 2030

Bakgrundsinformation

Namn: Lisa Qvarfordt
Utbildning och yrkesbakgrund: Fil kand. journalistik (Stockholms universitet) och Magisterexamen kommunikation, kultur- och utvecklingsstudier (Malmö högskola). Jobbat som journalist och kommunikatör i Sverige, Spanien och Nicaragua. Senast fyra år på Röda Korset.

Diplomatprogrammet

Diplomatprogrammet är ett traineeprogram som förbereder blivande svenska diplomater för ett arbete på Sveriges utlandsmyndigheter och på Utrikesdepartementet i Stockholm.

Att vara diplomat innebär bland annat att bistå svenska medborgare utomlands, att främja svenska intressen utomlands och att analysera utvecklingen i länder och regioner.

Läs mer >>

istock-482768699_rule
Ett nytt år medför ofta nyårslöften som lätt glöms bort. Testa istället att sätta upp mål. När yrkeslivet står runt hörnet är mål en bra metod för att hitta rätt i din karriär. Anna Walter, chefscoach på ST, berättar hur du sätter mål som ger resultat på riktigt.

Landa nytt jobb med SMART-metoden

Ett bra sätt att uppnå resultat är att använda SMART-metoden. Du kan till exempel använda det som strategi när du ska hitta ditt första jobb. För att uppnå det du vill bör dina mål vara följande.

Specifika

Målen ska vara tydliga och inte gå att misstolka. Till exempel är: ”Jag ska söka fem jobb i veckan under två månader” betydligt tydligare än ”Jag ska börja söka jobb”.

Mätbara

Det ska vara lätt att veta när du har uppnått målen. Med exemplet ovan kan du varje fredag räkna hur många jobb du sökt just den veckan.

Accepterade

Det är viktigt att du står bakom dina mål. De bör kännas rätt ända in i hjärtat och de ska vara något som du kan brinna för.

Realistiska

Målen ska gå att uppfylla, men samtidigt vara utmanande. Tycker du att fem sökta jobb på en vecka är något som du fixar väldigt enkelt, då är det läge för dig att öka antalet.

Tidsbundna

När börjar och slutar ditt mål? Det är viktigt med ett datum för när det ska vara uppfyllt.
När du anpassat dina mål efter SMART-metoden får du mycket lättare att uppnå resultat.

Dina ansträngningar blir direkt mer relevanta och du kan utvärdera dina framgångar och motgångar på ett mer överskådligt sätt.

Vilka typer av jobb passar dig?

För att kunna sätta mål kring vilka typer av jobb du siktar mot kommer här också några frågor som kan hjälpa dig att fundera kring vad som är viktigt för dig i din karriär.

  • Vilken bransch vill du jobba i?
  • Vill du vara specialist eller generalist?
  • Hur mycket tid är du beredd att lägga på jobbet?
  • Hur viktig är fritiden för dig?
  • Har du familj eller planerar du att skaffa?
  • Är det viktigt med ett fast jobb, eller skulle du trivas bättre med projektanställning eller andra typer av kortare anställningar?
  • Vilken typ av chef trivs du bäst med?
  • Vill du själv leda andra?
  • Konsultlivet, är det något för dig?
  • Hur viktig är lönen för dig, hur mycket vill du tjäna?
  • Hur viktigt är det att ha arbetskamrater?

När du svarat på ovanstående frågor kan du sätta upp mål för hur du ser ditt liv på sikt. Börja med att sätta upp ett mål för vad du befinner dig om fem år. Ta med hela livet i målet, inte bara yrkeslivet, för att vara säker på att du kan uppnå den balans i livet som du vill ha.

Sen kan du bryta ner det långsiktiga målet i kortare mål, till exempel tre år, ett år och sex månader.

Sist men inte minst – tänk på att fira dina framgångar också, både små och stora!

/Anna Walter, coachar STs chefsmedlemmar.

traffic in nightGustav Sahlström är tidigare student vid Stockholm universitet där han har en masterexamen i statsvetenskap. Nu arbetar han som utredare på Transportstyrelsen i ett spännande och varierande uppdrag som kräver analytisk förmåga, noggrannhet och ödmjukhet.

Vad har du för tjänst och vad innebär ditt jobb?

Jag jobbar som utredare på Transportstyrelsen, körkortsavdelningen, tillståndssektionen. Arbetet går ut på att utreda om medborgarna uppfyller våra personliga och medicinska lämplighetskrav.

När en person ansöker om körkortstillstånd för att få körkort, eller för att återfå ett tidigare körkort, görs alltid en lämplighetsprövning. Över 80 % av alla ansökningar bifall direkt av en autohandläggare men övriga 20 % måste av någon anledning utredas vidare innan beslut kan fattas. Mitt jobb är att utföra denna utredning och sedan fatta beslut. Till skillnad från många andra myndigheter är beslutet ett enmans beslut.

Vad i ditt arbete tycker du är roligast?

Det roligast i mitt arbete är moment med individuella bedömningar. I många fall har vi standardiserade svar på vad som händer om något oväntat uppstår. Men i de allra flesta fall saknas det, och det blir då upp till utredaren att göra en individuell bedömning utifrån helhetsbilden.

Detta är något jag tycker är både roligt och utmanande. En annan intressant företeelse är att vi arbetar nära polis, åklagare och domstol.

Vad har du för användning av din utbildning i tjänsten?

Jag har en masterexamen i statsvetenskap från Stockholms Universitet. Vad jag har mest användning av är ett analytiskt och orsaksmässigt tänkande.

Sedan har grundläggande kunskaper av rättsväsendets uppbyggnad och ärendegången, från dess att brott anmälts till dess att en dom vunnit laga kraft, varit en tillgång.

Vilka personliga erfarenheter och egenskaper är viktiga i din tjänst?

De personliga egenskaperna som man bör ha är en analytisk förmåga, noggrannhet, lätt för att ta in och bearbeta stora mängder information, ödmjukhet och att inte vara rädd för att göra fel, för det gör alla emellanåt.

I övrigt kan erfarenhet från juridiskt arbete och från vården, då främst med koppling till medicinering, vara en tillgång liksom erfarenhet från kundtjänst eller liknande. Som utredare på Transportstyrelsen har man nämligen daglig kontakt med medborgaren via telefon och tidigare erfarenhet från detta kan vara en stor tillgång.

Vilka råd kan du ge till studenter och nyexaminerade som också vill arbeta som utredare?

Sök när annons till Transportstyrelsen ligger ute. Av vad jag har hört är efterfrågan från Transportstyrelsens sida många gånger större än antalet kvalificerade som söker, och många gånger anställs ett mindre antal personer än vad som ursprungligen avsågs på grund av att för få uppfyllt kriterierna.

Har du möjlighet kan det också vara en god idé att bredda din utbildning med någon form av juridisk kurs och att ha god förståelse av förvaltningslagen är ett stort plus. Du behöver inte ha någon sakkunskap om körkort eller körkortslagen, än mindre ett körkort, men du bör ha en ödmjuk, öppen och samarbetsinriktad inställning.

Personlighetstest ligger till grund för urvalet och det är dessa samt liknande personlighetsdrag som generellt efterfrågas.

Läs mer om Transportstyrelsen >>

Vårterminens internationella stipendium har delats ut och gick till två stipendiater i år. Ingrid Perbo som studerar vid Göteborgs Universitet får 5000 kr som bidrag för att genomföra sin studie i Tanzania. Vi på Fackförbundet ST säger stort grattis till Ingrid och önskar lycka till på resan!

ingrid-stipendiatNamn: Ingrid Perbo
Studie: Kandidatuppsats
Lärosäte: Göteborgs Universitet

Vad ska du skriva om?

Jag kommer att åka till Tanzania för att göra en fältstudie inför min C-uppsats. Jag studerar ett kandidatprogram i globala studier med inriktning på internationella relationer och socialantropologi. Jag har tidigare bott och jobbat i landet och har haft en önskan att åka tillbaka för att göra en fältstudie och studera ämnet jag nu läser.

Jag kommer gör en komparativ studie där jag jämför kvinnor i Tanzanias egna åsikter angående deras rättigheter med rättigheterna de har enligt FN:s allmänna mänskliga rättigheter. Målet med min uppsats är att se om de stämmer överens, och om inte, vad skillnaden är.

Jag hoppas på att undersöka var kvinnor i Tanzania anser att de får sina rättigheter ifrån och problematisera fenomenet att institutioner ger medfödda universella rättigheter.

Hur kommer det sig att du valde just detta uppsatsämne?

Tanzania är ett utvecklingsland som påverkas av utbredd fattigdom. Fattigdom är idag ett koncept som innefattar sociala och politiska behov, inte bara ekonomiska.

En av mina hypoteser är att kvinnor i Tanzania inte är involverade i beslutsfattarprocessen angående deras rättigheter.

Jag kommer undersöka hur mycket makt kvinnor har att bidra i denna process och analysera hur brist på möjlighet att vara delaktig kan göra kvinnor fattigare. Innan jag började att studera så jobbade jag i Tanzania, och under den tiden pratade jag mycket med mina vänner i landet om vad de ansåg att de hade för rättigheter.

Jag uppfattade att mycket de sa inte stämde överens med min bild av vilka rättigheter de har och bestämde mig för att dyka djupare i frågan om var vi får våra rättigheter ifrån och vem som egentligen har rätten att bestämma vilka rättigheter vi har.

Varför går resan till just Tanzania?

Det är framförallt för att jag har många kontakter där och att jag känner till landet och språket ganska väl. Men det är också ett land där människor ofta befinner sig långt från de institutioner där beslutsfattande sker, vilket gör det ännu mer intressant att undersöka saken just där.

Vilka utmaningar tror du att du kommer möta under dina fältstudier?

Jag kommer att utföra en del intervjuer och då kan språket bli ett hinder. Jag har också en tendens att bli sjuk varje gång jag är i Tanzania… men vi hoppas såklart på det bästa den här gången!

Vill du också söka STs internationella stipendium?

Är du studentmedlem i ST och vill göra en fältstudie utomlands som rör fackligt arbete? Då kan du söka STs internationella stipendium.