Historia A, Lunds universitet, dag 1

26/08/2013 — Lämna en kommentar
Niclas Carlström

Niclas Carlström, ombudsman, Fackförbundet ST

När jag växte upp och min far skulle berätta godnattsagor för mig så blev temat nästan alltid: Svenska kungar som gick över isen för att slåss mot dansken. Urvalet var något skralt men historien var alltid lika spännande.

Så det föll sig rätt naturligt att undertecknad 15 år senare skulle sitta i en hörsal på historiska institutionen i Lund. Det var dags för första delkursen i Historia – Antiken.  Det var min första dag på universitetet och jag var full av förväntan. Jag skulle förkovra mig i det ämne som jag hade älskat allra mest under hela min skoltid och inte nog med det – Vi skulle ha Dick Harrison som kursledare (se SVD:s historieblogg, Historiska guldkorn i TV 4 eller På Spåret, SVT). Jag vill passa på att erkänna att jag vid denna tid (anno 2000) inte hade en aning om vem Dick Harrisson var men på mina kurskamrater, som retligt nog verkade vara mer bevandrade i ämnet än vad jag var, så förstod jag att han var något av en historiekändis – en ”Big Deal”, helt enkelt.

Föreläsningen skulle starta 10.15. Tio över tio kliver han in. Docent Harrison (numera professor) plockar fram sina saker ur sin bruna väska och sneglar på väggklockan längst bak i salen. Klockan närmar sig kvart över och sorlet i rummet låter fortfarande. När den stora visaren träffar siffran tre tar föreläsaren fram den stora pekpinnen som används för att dra ner projektorduken med och slår den med all kraft ner i katedern: PANG!!

Det blir knäpptyst i salen. För ett ögonblick ångrar jag att jag inte hade sökt kursen i Filmvetenskap som jag också hade funderat på. Han lyfter sakta upp pekpinnen vågrätt och håller den hårt i båda händerna precis vid sin haka. Han spänner sina arga ögon ut i föreläsningssalen och börjar helt plötsligt… Prata grekiska. Efter att han har pratat i vad som då kändes som en rätt lång tid stannar han upp och frågar rakt ut:

– Är det någon som vill fortsätta på detta?

Det blir, om möjligt, ännu tystare.

– Nähä… Är det någon som vet var det kom ifrån?

Knäpptyst.

– Det var de första raderna ur Homeros Illiaden och om ni hade varit en svensk folkskoleklass i mitten av 1800-talet så skulle ni ha blivit relegerade hela högen!

Där och då ångrade jag verkligen mitt val. Jag hade ju inte tänkt mig att vi skulle klara av att lära oss strofer från antika författare innantill… Och det skulle vi inte heller. När jag ser tillbaka på den terminen så var det en av de mest lärorika episoderna i mitt liv. Föreläsarna uppmuntrade oss studenter att dra egna slutsatser utifrån den historiska kontexten och hjälpte oss få en ökad förståelse för den omvärld vi befinner oss genom textanalys, debatter och rollspel (bilden av hur Dick Harrison böjer huvudet över katedern och låter högerhandens sida falla ner över nacken för att efterlikna Ludvig XVI:s avrättning under ett rollspel om franska revolutionen kommer jag bära med mig länge).

Så ta tid på dig att njuta av din studietid. Du kommer att ställas inför bra och dåliga föreläsare, hemska tentor, roliga nya bekantskaper, nya utmaningar och kunskaper… Och kanske en och annan kändis!

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s