Du fick jobbet! Eller?

03/12/2015 — Lämna en kommentar

lag_avtal_veera

Äntligen blev drömjobbet som statlig tjänsteman ditt! Eller? Inom någon vecka efter du fått jobbet kommer kallduschen, någon har överklagat myndighetens anställningsbeslut.

Jag har tidigare bloggat om hur man kan överklaga ett anställningsbeslut, men det kan även tänkas vara så att man är på den andra sidan. Det vill säga, att du har fått en anställning som sedan någon annan sökande överklagar. Jag ska kortfattat försöka sammanfatta huvuddragen om vad som gäller.

Praktiska skillnader på olika myndigheter

Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att beslutet om anställning offentliggörs och överklagandenämnden ska normalt fatta beslut inom tre månader från det att ärendet kom in till nämnden. Inom staten följs en anställning av både ett offentlig rättsligt beslut om anställning (som går att överklaga) samt ett civilrättsligt anställningsavtal (ditt avtal med arbetsgivaren). Det kan dock skilja sig hur det ser ut i praktiken på olika myndigheter.

På en del ställen får du som nyanställd endast ett förvaltningsrättsligt beslut där det framgår att myndigheten har fattat beslut om att anställa dig. På andra håll får du skriva under beslutet så det även blir ditt anställningsavtal, eller så kan du få skriva under ett vanligt anställningsavtal som kompletterar det förvaltningsrättsliga beslutet om anställning.

Oavsett vilken form det sker i så brukar det någonstans framgå att anställningen är preliminär tills den vunnit laga kraft. Enligt anställningsskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att skriftligt informera dig om dina anställningsvillkor inom en månad, om din anställning varar mer än tre veckor.

Arbetsgivaren kommunicerar med överklagandenämnden

Även om frågan i slutändan kan röra din anställnings vara eller icke-vara är inte personen vars tjänst som överklagas formellt en part i ärendet. Det är myndigheten, din arbetsgivare, som i huvudsak kommunicerar med överklagandenämnden.

Arbetsgivaren har ju redan valt dig framför den sökande som överklagat beslutet och brukar kunna argumentera för detta. Det är endast en försvinnande liten del överklagandena som bifalls, och min högst personliga bild är att det då ofta handlar personer redan varit anställda av myndigheten som av någon anledning förbisetts.

Olika typer av beslut från överklagandenämnden

Överklagandenämnden kan fatta flera olika former av beslut. Överklagandet kan avvisas, en vanlig orsak till avvisning är att överklagande kommit in för sent. Om det överklagade beslutet undanröjs ska anställningsärendet tas upp till ny prövning av myndigheten och ett nytt beslut ska fattas. Det kan ske om det varit jäv eller andra formella brister vid rekryteringen.

Om överklagandet avslås vinner det ursprungliga beslutet laga kraft. Om överklagandet bifalls anges ofta att det ursprungliga beslutet upphävs eller undanröjs. Nämnden kan också ge myndigheten uppdrag att anställa den som överklagat och vunnit bifall.

Om överklagandet vunnit bifall så gäller inte det ursprungliga anställningsbeslutet och anställningen kommer då att upphöra. Det finns exempel då myndigheten ändå låtit den person som först fått anställningen arbeta kvar, men sådana fall har fått stark kritik av tillsynsmyndighet. Då har arbetsgivaren i princip fattat ett nytt anställningsbeslut utan att följa formaliaregler om hur tjänster ska utlysas etc. Överklagandenämndens beslut går inte att överklaga.

Inlägg skrivet av: Veera Littmark, Förbundsjurist, Fackförbundet ST.

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s