Metod för att motverka diskriminering väcker frågor om samhällsproblem

09/12/2015 — Lämna en kommentar

joels_inlagg_deloitte

Tidigare i höstas rapporterade BBC om vad som verkar vara en ny trend i rekryteringsprocesser. Det multinationella revisions- och konsultföretaget Deloittes UK-avdelning införde ny metod för att motverka att ansökande missgynnas baserat på vilket lärosäte de studerat på. En intressant insats som även väcker frågor om en djupare samhällsproblematik.

Storföretagets metod går ut på att dölja vilket universitet kandidaterna fått sin utbildning på för rekryterarna. Syftet sägs vara att minska påverkan av ”omedvetna fördomar” samt att öka mångfalden bland kandidater och anställda, och genom detta bidra till större social rörlighet i samhället.

Värt att fundera över företagets egentliga avsikt

Problemet man försöker adressera är knappast nytt. Social snedrekrytering till högre utbildning och till delar av arbetsmarknaden är väldokumenterat i både Sverige och andra länder. Det är också väl belagt i forskningen att diskriminering förekommer vid rekryteringar.

Att det är ett företag som Deloitte som tar sig an att öka den sociala rörligheten får dock ändå sägas vara en smula förvånande. Självklart ligger också rena ekonomiska incitament bakom de nya urvalsmetoderna och man får anta att företaget varit en aning missnöjda med produktiviteten och kreativiteten hos de studenter som nästan på rutin hämtats från toppskolorna i England.

Anledningar bakom befintlig urskiljningsmetod

Vad är det då som gör att många arbetsgivare, medvetet eller omedvetet, ser till just namnet på universitetet som urvalskriterium? Framför allt två primära anledningar verkar gå att urskilja.

Antagningspoängen är högre på populära universitet vilket skapar ett ”filter” som endast de mest högpresterande tar sig igenom. Det skickar en signal till arbetsgivarna. I Sverige blir poänggränsen högre ju fler som konkurrerar om ett givet antal platser. I andra länder kan universiteten själva sätta särskilda resultatkrav.

Väl ansedda universitet är ofta kända för sin konkurrenspräglade miljö. Klarar sig en student igenom en sådan borde hen klara de flesta utmaningar på jobbet.

Problematiken med universitetens urval

Men vad kan det finnas för problem med att förlita sig på att universiteten gör ett bra urval? Tre stycken är extra värda att lyfta fram i det här sammanhanget.

Skolorna sållar främst fram personer med bra förutsättningar att prestera inom utbildningen och akademin och lägger mindre vikt vid andra egenskaper som är viktiga på arbetsplatsen.

Universitet får sin höga rankning hos t.ex. Times främst utifrån akademiska meriter såsom publicerade artiklar.

Endast om alla ges lika möjligheter från början kan man egentligen använda skolornas namn som indikator på ambition och kvalitet. Avgiftsfri utbildning som i Sverige ger bättre förutsättningar för detta än i Storbritannien och USA där toppuniversiteteten har höga avgifter men vi vet att även i Sverige spelar socioekonomiska förutsättningar och framför allt föräldrarnas utbildningsnivå stor roll för om och vart du pluggar vidare.

Alla förbättringsförslag måste få en chans

Kan Deloittes metod fungera för att effektivare välja de mest lämpade? Och kan det dessutom bidra till att öka mångfalden och den sociala rörligheten? Svaren på de frågorna får vi nog vänta med men initiativet är åtminstone väldigt intressant.

För samhället borde prioritet ett självklart vara att minska snedrekryteringen till högre utbildning, och universiteten måste jobba hårdare för att bredda sin rekrytering. Men då det idag de facto finns en social snedrekrytering samt ett utbrett problem med diskriminering på grund av exempelvis kön och etnisk tillhörighet vid rekrytering till arbetsplatser så kan inga förbättringsförslag avfärdas innan de fått en chans.

Inlägg skrivet av: Joel Degols Nilsson

Relaterad artikel: http://www.bbc.com/news/education-34384668

 

 

 

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s