Kvoteringens konsekvenser i skuggan av Apartheid

31/03/2016 — 1 kommentar

Bild_Frida_Johanna_blogg
Nu är vårens stipendiater för internationella fältstudier utvalda. Vi fick många intressanta bidrag och därför beslutade ST att ge stipendium till två olika ansökningar. En av de vinnande ansökningarna skrevs av Johanna Björnsund och Frida Grundström vid Jönköpings Internationella Handelshögskola.

Vad ska ni skriva om?

Under våren ska vi åka ner till Kapstaden, Sydafrika, för att studera om deras kvoteringslag, Broad-Based Black Economic Empowerment, har en påverkan på organisationskultur och hur kvoteringslagar kan påverka människors synsätt och agerande i en företagskultur.

Lagstiftningen Broad-Based Black Economic Empowerment instiftades som ett politiskt verktyg för att komma till rätta med historiska orättvisor till följd utav Apartheid.

Det innebär att företag i Sydafrika är skyldiga att anställa utifrån en lagstadgad norm för hur många mörkhyade personer som ska finnas representerade i varje företag, beroende på företagets omsättning, verksamhetsområde och storlek.

Hur kommer det sig att ni valde just detta uppsatsämne?

Det finns ett stort urval av studier som har utförts på kvoteringslagar och politisk särbehandling, organisationskulturer samt rasidentiteterna mörk- och vithet. Men det finns brist på studier som fokuserat på potentiella samband och konsekvenser mellan de fyra områdena.

Meningen med avhandlingen är att få våra fokusområden att närma sig och identifiera samt utreda konsekvenserna av en politiskt beslutad särbehandling.

Varför går resan just till Sydafrika?

Vi har valt att genomföra vår fältstudie i Sydafrika för att landet införde lagstiftningen Broad-Based Black Economic Empowerment. I Sydafrika får vi möjlighet att studera en distinkt typ av kvotering i ett sammanhang som är historiskt präglat av social problematik till följd av Apartheid.

Målet är att få tillräckliga bevis på konsekvenser utav Broad-Based Black Economic Empowerment, negativa som positiva, så att vi kan sammanställa en generell konceptuell modell.

Modellen ska kunna användas som ett vägledande verktyg om hur man effektivt kan arbeta med konsekvenserna av särbehandling inom organisationer.

Vilka utmaningar tror ni att ni kan komma att möta?

En stor utmaning för oss kommer att vara att som personer med svensk härkomst komma till Sydafrika och utföra intervjuer rörande hudfärg och rastillhörighet.

Vi är båda uppväxta med normen att man ska behandla alla människor lika. Att undersöka en så etiskt känslig fråga utan att inkräkta på någons integritet kommer att vara vår främsta utmaning.

En annan utmaning för oss kommer att vara att säkerställa att de mest lämpade personerna blir involverade i vår studie, och hur vi på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt ska ta oss runt i ett för oss främmande land.

Trackbacks and Pingbacks:

  1. Stipendieresa skildrar fördomar och rasism på arbetsplatser i Kapstaden « Fackförbundet ST - september 16, 2016

    […] Läs Fridas och Johannas tidigare blogginlägg inför resan.  […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s