Är din klass lika homogen som de flesta andra i högskolan?

14/04/2016 — Lämna en kommentar

iStock_000068844271_XXXLargeblogg
Ta en titt runt omkring dig. Vad har dina studiekamrater för bakgrund? Liknar deras din egen? I så fall är ni nog en ganska vanlig studentgrupp på svenska universitet och högskolor.

I mitt senaste inlägg skrev jag om en metod som syftade till att förbättra arbetsgivares rekrytering genom att ta bort potentiellt missvisande bakgrundsfakta så som vilket universitet en kandidat studerat vid.

Jag nämnde också att själva grundproblemet, social snedrekrytering, förekom på flera nivåer och i de flesta länder och system. Sverige har till exempel trots sin avgiftsfria högskoleutbildning en betydande social snedrekrytering till högre utbildning, även om den inte är lika tydlig som i USA och Storbritannien.

Ökad mångfald gör Sverige konkurrenskraftigt

I en ny rapport från Universitets- och Högskolerådet (UHR) kartläggs och analyseras högskolornas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper. Ansvaret som vilar på högskolan är stort och komplicerat men väldigt viktigt.

I grunden handlar ett breddat deltagande och ökad mångfald dels om inflytande, makt och demokrati, men även om kvalitet i utbildningen och utveckling av Sverige som konkurrenskraftig kunskapsnation.

Problemet med social snedrekrytering kvarstår

Hur ser det då ut i Sverige idag? UHR fastställer att de 10 senaste åren tyvärr inte inneburit någon större förändring vad gäller social snedrekrytering till högre utbildning, trots att universitet och högskolor sedan början av 2000-talet haft ett uppdrag att aktivt arbeta med frågan.

Det är fortfarande betydligt vanligare att välja högskoleutbildning om föräldrarna är högutbildade. Andra aspekter som könstillhörighet, utländsk bakgrund, vart i Sverige en bor samt huruvida en har en funktionsvariation, påverkar också benägenheten att läsa vidare.

Strukturer och engagemang saknas

Så vad gör då universitet och högskolor för att främja ökad mångfald på sina utbildningar. Enligt undersökningen finns det ett stort engagemang för frågan men det saknas ofta strukturer och förankring kring arbetssätt inom organisationerna. Även kartläggningar av studenterna samt uppföljningsbara mål saknas i många fall.

Till exempel finner undersökningen relativt få aktiviteter riktade till att bryta könsbundna studieval trots att dessa är bland de mest synliga och uppenbara strukturella problemen.

Ytterligare åtgärder nödvändiga

Rapporten berör också behovet av fler introduktions- och förberedelsekurser (utöver det relativt vanliga tekniska basåret) för att sänka tröskeln och få fler att våga läsa vidare. Ett annat verktyg för breddad rekrytering är förändrade antagningsregler och nyligen tillsatte regeringen en ny utredning för att bland annat undersöka ett återinförande av möjligheten att få behörighet genom arbetslivserfarenhet (tidigare kallat 25:4-regeln).

Rapporten lyfter dock förtjänstfullt upp att det inte bara räcker med ett fokus på rekrytering. Det krävs också ett stort ansvar under hela utbildningen för de som antas. Stödinsatser som språkstöd, skrivstöd, mentorskapsprogram är vanliga men fler funktioner behöver utvecklas och informationen om de ska nå studenter och sökanden.

Sist men inte minst föreslår UHR att lärare på högskolan studerar normkritik i sina pedagogiska utbildningar. Det syftar inte bara till att motverka diskriminering utan lägger även grunden för en mångfald av kunskapsperspektiv.

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s