Archives For Bojana Mandic

prideflag_HBTQ_stblogg
Universitets- och högskolevärlden är vanligtvis ett forum där ifrågasättande av rådande normer uppmuntras. Men universitetsvärlden är inte isolerad från övriga samhället, här dominerar samma heteronorm som i samhället överlag. Gästbloggaren Bojana Mandic, ombudsman på ST, berättar om betydelsen av Pride och vikten av normkritik för att skapa ett samhälle där alla är inkluderade.

Sverige inte längre lika HBTQ-vänligt

När jag skriver detta är det den internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi. Dagen innan har skådespelarna i Männen med rosa triangeln avbrutit sin sista föreställning då personer i publiken hånade och ironiserade kring ordet ”bög”. En vecka innan visar en studie att Sverige har sjunkit i rankningen över HBTQ-personers rättigheter.

Den nyvalda vice ordförande i RFSL, Magnus Kolsjö, ser ett samband mellan rankningen och den hårda tonen i migrationsdebatten, och menar att den tonen smittar av sig på andra minoritetsgrupper, såsom transpersoner.

Inkluderande arbetsliv – även i skolan

På ST har vi enkla tips för dig som vill verka för ett inkluderande arbetsliv.

  • Stötta varandra. Var solidariska och hjälp varandra att säga ifrån.
  • Skämta inte på andras bekostnad.
  • Tänk på vad du säger och använd könsneutrala ord.
  • Undvik att dela upp grupper utifrån kön.
  • Det är ingen skyldighet att berätta allt om sig själv.

De kan du applicera även i skolan. Du som inte känner dig obekväm med heteronormen har en stor roll att spela i att vara en allierad, och inte ifrågasätta HBTQ-personers erfarenhet och upplevelse.

ST går i flera Pridetåg – följ med oss

Ibland hörs röster som ifrågasätter Pride och det fokus som finns på HBTQ-frågor under dessa dagar. Så länge vi har personer som kränks, hånas, exkluderas, diskrimineras eller förtrycks i olika former, dolt som öppet, behöver vi samlas för att delta i Pride och visa vårt ställningstagande.

Under parollen #HBTQ på statligt uppdrag” kommer ST att gå i flera Pridetåg.

Vi ska under festliga former ta ställning för det som fortfarande inte är en självklarhet, allas lika värde. Information om samtliga Pridetåg hittar du under evenemang på Fackförbundet STs Facebooksida.

Vi hoppas att du väljer att gå med oss.

/Bojana Mandic
Ombudsman på Fackförbundet ST

Varför ska jag engagera mig fackligt? Det är en fråga som ofta dyker upp. Förenklat kan en säga att vill du vara med och ha åsikt om din arbetsplats och ha möjlighet att förbättra den så ska du engagera dig. Det fackliga engagemanget möjliggör även en demokratisk arbetsplats, där alla har möjlighet att påverka verksamheten.

Vad krävs för att jag ska kunna engagera mig? Det finns inte ett sätt att engagera sig eller ett sätt att driva ett fackligt arbete. De fackligt aktiva som finns på arbetsplatserna är bra på olika saker. Här kommer 5 bra egenskaper som brukar bidra till ett effektivt fackligt arbete. Har du en av dessa (utöver din grundläggande inställning att det är viktigt med en demokratisk arbetsplats där alla mår bra) är du rätt klockren:
   – Du är intresserad! Både av dina kollegor och deras arbetsvardag.
   – Du är grym på att hålla möten. Mötesteknik låter sömnigt, men det är faktiskt en underskattad kvalifikation. Att vara bra på att hålla möten innebär att du lyckas vara tydlig med syftet och att få fram många olika röster. Ett fackligt engagemang bygger på att de som arbetar på en arbetsplats ska kunna påverka den. I grund och botten är det medlemmarnas åsikter du ska driva och då behöver du veta vilka de är.
   – Du är bra på att kommunicera på ett pedagogiskt sätt. Att hålla medlemmar och arbetskollegor informerade om vad den lokala fackverksamheten jobbar med och vilka mål och ambitioner den har gör att du skapar förståelse och opinion kring olika frågor. Då blir det också lättare att driva igenom dem.
   – Du är bra på att förklara. Att vara pedagogisk innebär att fler kan förstå, vilket gör att du lättare når fler och får dem med dig.
   – Du ser helheten och är strategisk. Du kan snabbt skapa dig en bild av vilka steg som behöver tas för att få till en förändring. Besitter du den här egenskapen kan du lättare navigera i förhandlingar och samverkan med arbetsgivaren.

Behöver jag ha koll på arbetsrätt? Nej, inte från början. Att ha koll på arbetsrätten är någonting som får många att tveka inför att engagera sig. Men det är någonting som fackförbundet stödjer dig i genom exempelvis utbildningar.

Vad kan ett fackligt engagemang ge mig?
   – Utvecklas som ledare.
I alla fackliga roller företräder du medlemmar vilket innebär att du blir en sorts ledare. Du kommer att tvingas reflektera kring dig själv och ditt sätt att vara. Hur når du bäst resultat och vilket är ditt sätt att arbeta på för att driva medlemmarnas åsikter?
   – Utvecklas i den egna yrkesrollen. Genom att vara fackligt engagerad får du ofta tillgång till forum på arbetsplatsen som du vanligtvis inte har tillgång till. Du får träffa ledningen, får information tidigt om förändringar i organisationen och får även ett helhetsperspektiv.
   – Makt att förändra. Fackligt aktiva säger ofta att de blivit förvånade över hur stor möjlighet att förändra de faktiskt fått genom sitt fackliga engagemang. Att vara med och skapa förutsättningar för en välmående arbetsplats är den största och bästa utdelningen.

Känner du dig redo att börja påverka? Börja med att bli medlem i ST Student under studietiden så får du ett försprång när du kommer ut i arbetslivet. Klicka här för att bli medlem.

Bojana Mandic

Bojana Mandic, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

På internationella kvinnodagen arrangerade Fackförbundet ST två seminarier tillsammans med Rättviseförmedlingen. Rättviseförmedlingen har på bara ett par år blivit större på Facebook än alla politiska partier. Att de lyckats så bra tror de själva beror på att de har lyckats skapa ett enkelt sätt att verka för en fråga som är svår och komplex att angripa.

Deras idé är enkel: Genom efterlysningar på Facebook hjälpa projekt, organisationer och medier att hitta kompetens som hamnat i skymundan på grund av stereotypa föreställningar om exempelvis kön, ursprung och fysiska förutsättningar. Alla kan kostnadsfritt få hjälp av organisationen. I skrivandets stund har Rättviseförmedlingen gjort fler än 450 efterlysningar och fler än 16 000 tips har kommit in från de numera drygt 40 000 gillarna på FB.

Genom sina efterlysningar har de lyckats att engagera individer som ”gillar” dem på Facebook och på det sättet involvera oss.

”Alla människor vill känna att de är viktiga, kompetenta och omtyckta”, menar Frida Mörtsell, projektledare och community manager på Rättviseförmedlingen. Hon menar att Rättviseförmedlingen förmedlat detta till sina ”gillare” och på det sättet fått de att känna att det är de själva som är Rättviseförmedlingen. När jag träffar Frida är det svårt att låta bli att dras med i hennes engagemang och hon delar med sig frikostigt av organisationens framgångssaga. Trots allt, Rättviseförmedlingen hoppas på att deras arbete kan sprida sig och bidra till strukturella förändringar så att de 2020 kan lägga ner organisationen. Därför finns inga affärshemligheter, snarare tvärtom!

Bild: Rättviseförmedlingen

Hon passar på att ge oss konkreta tips om man vill ha verklig förändring på sin arbetsplats, organisation eller bransch. ”Om man gör egna listor inom sitt område så råder det bot på att ta den enkla vägen, det blir svårare med förklaringar som ”de finns inte” om en kompetens kommit i skymundan på grund av stereotypa föreställningar”.

Gör såhär för att skapa din egen lista:
1. Räkna: Börja räkna på din egen arbetsplats, organisation eller bransch för att hitta mönster över representationen.
2. Kartlägg: Kartlägg din bransch, sektor eller arbetsområde – det kommer göra det svårare att komma med enkla bortförklaringarna som ”Det finns inga andra” när du har gjort en ordentligt kartläggning.
3. Börja med de svåraste: När du nu har en lista, börja med att hitta och synliggöra den kompetens som minst tar plats, de andra kommer ändå få utrymme.

På våra medlemmars arbetsplatser är man väl medveten om behovet av att öka representativiteten gällande bl.a. kvinnor på chefsposter och att det generellt behövs en större mångfald bland statligt anställda tjänstemän för att representativiteten ska spegla medborgarna (se Framtidsjobb i staten). Det behövs dock tydliga handlingsplaner för att uppnå detta, kanske kan våra medlemmars arbetsgivare inspireras av Rättviseförmedlingen.

Låt oss hjälpa Rättviseförmedlingen att avveckla sig själva. Låt oss börja räkna.

Bojana Mandic

Bojana Mandic, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Signalerna hade varit så subtila att jag började tvivla på om det inte bara var i mitt huvud. Hade han verkligen stått lite för nära? Vad menade han med kramen? Det kanske är helt normalt att få en kram av sin manliga chef? När vi är ensamma? Kanske den kulturen som råder här? Hade jag verkligen utsatts för detta? Hade jag gjort någonting som hade triggat igång det? Gett signaler som kunde ha misstolkats som en invit?

De första tankarna var chockartade och handlade mest om att ifrågasätta och förminska händelsen. Men när känslan i magen fortsatte att komma tillbaka vid flera subtila inviter och när jag började söka strategier för att undvika att vara ensam med honom förstod jag att min känsla inte byggde på inbillning.

Jag ville inte riskera min anställning, som var tillfällig, så jag sa ingenting men började planera hur jag i smyg skulle spela in våra samtal. I samma veva bytte jag arbetsplats och det hann aldrig bli några smyginspelningar eller någon vidare anmälan. Under en tid återkom händelserna till mig och jag kunde bli arg över att jag aldrig sa någonting. Att jag som vanligtvis är så självsäker och som ”har skinn på näsan” inte förmådde mig att säga ifrån.

I januari släppte TCO handboken ”Bryt tystnaden” som hjälper att identifiera, hantera och förebygga sexuella trakasserier. Det var först när jag läste den som jag kunde sätta ord och förstå mekanismerna bakom min egen reaktion. Oftast är det unga kvinnor i början av karriären som är särskilt beroende av sin arbetsgivare som blir utsatta och som inte heller våga och orkar driva det vidare. Kombinationen av att vilja prestera, inte vara besvärlig och att ha en osäker anställning gör att vi är många som valt att vara tysta.

Som fackförbund har vi ett förstahandsansvar att företräda medlemmar som anser sig ha blivit utsatta för trakasserier eller diskriminering. Vi har även en särställning när det gäller att påverka generella arbetsförhållanden genom kollektivavtal och samverkan med arbetsgivare på våra medlemmars arbetsplatser. Genom att föra upp diskussionen på arbetsplatsen kring jargong och normer kan vi arbeta proaktivt med att förhindra trakasserier. Ett sådant arbete hjälper även till att skapa ett förtroende för den fackliga organisationen, ett förtroende som behövs för att eventuella utsatta kollegor ska våga berätta för de lokalt förtroendevalda.