Archives For Emelie Hedén Eklund

fuglesang_blogg

Den 9 december 2006 fick Sverige sin första astronaut i rymden. Christer Fuglesang startade sin rymdkarriär med att läsa fysik på Kungliga Tekniska Högskolan. Idag bedriver han forskning på KTH och jobbar parallellt på Rymdstyrelsen med att främja intresset för naturvetenskap och rymdverksamhet.

Hur fick du ditt intresse för fysik och rymden?

Jag har alltid varit fascinerad och intresserad av rymden. Jag tyckte alltid matte var roligt och så småningom inkorporerade det fysik också. Det jag tycker är spännande med partikelfysik är att försöka förstå det mest grundläggande i naturen.

Hur ser ditt jobb som adjungerad professor och ditt arbete på Rymdstyrelsen ut?

På Rymdstyrelsen arbetar jag med utåtriktad verksamhet. Det är mycket skolbesök, ungefär en veckas skolturné per termin. Men också andra föredrag och möten med såväl studenter som akademi, näringsliv och politiker. Mitt jobb på KTH som adjungerande professor innehåller forskning, undervisning och ansvar för masterprogrammet i flyg- och rymdteknik. Jag är även föreståndare för KTH Rymdcenter som vi startade förra året.

Vad finns det för utmaningar i ditt arbete?

Massor! Att hinna med allt, till exempel intervjuer och förfrågningar från media. Det tar en massa tid. Att övertyga folk på alla nivåer om nyttan med rymdverksamheten och framförallt att också belysa att bemannad rymdfart är något som vi även i Sverige bör stödja starkt.

Vilka utvecklingsmöjligheter anser du att det finns inom universitet och högskola och andra statliga arbetsplatser?

Först och främst måste byråkratin minska! Men annars är det mycket stimulerande att jobba där. Jag får träffa både entusiastiska studenter och duktiga forskare. Man utvecklar sig själv liksom man hjälper andra att komma framåt.

Vad vill du ge för råd till nuvarande studenter som är intresserade av en karriär inom universitet och högskola/rymdforskning?

Var inte rädd för att söka en forskarutbildning! Det är mycket utvecklande och stimulerande. Men du måste vara intresserad och brinna för området du söker dig till. Du behöver inta ha de allra bästa betygen… men ganska bra.”

Hur ser vägen ut till att bli astronaut?

Den träning som en astronaut får är både dyr och lång. Det tar flera år att organisera en rymdfärd och hundratals människor är involverade i att förbereda astronauterna och rymdfarkosten. European Space Agency (Esa) är idag det enda organ i Europa som rekryterar astronauter. Det finns ingen utbildning eller skola. Rymdstyrelsen rekommenderar högre utbildning inom teknik eller naturvetenskap som en bra grund. Men är du intresserad har de här sammanställt en lista på utbildningar med koppling till rymden.

Att ha erfarenhet som stridspilot eller flygingenjör kan vara meriterande. Men idag har astronauter väldigt varierande bakgrund. Allt från forskare inom naturvetenskap till läkare eller veterinär.

Hur fungerar uttagningen?

Det första steget sker online på www.esa.int/astronautselection. Därefter ska sökande visa upp ett läkarintyg. Läkarundersökningen måste utföras av en flygmedicinsk undersökningsläkare som är certifierad av sin nationella flygmedicinska myndighet. Efter det kommer två faser av psykologisk utvärdering, en medicinsk utvärdering och en formell intervju. Därefter startar träningen. Alla astronauter är olika med olika förkunskaper, vilket också innebär att alla får olika träning.

Om Rymdstyrelsen och International Space Station (ISS)

Rymdstyrelsen är en myndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige. Både vad det gäller forskning och utveckling. Myndigheten är också kontaktorganisation för internationellt rymdsamarbete.

International Space Station (ISS) är en internationell rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och ett antal europeiska länder. Sedan 2009 har stationen normalt varit bemannad av minst sex personer åt gången.

Relaterad information:

http://www.rymdstyrelsen.se/sv/Astronauter/Hur-blir-man-Astronaut/
http://www.snsb.se/sv/Mediebank/Utbildningar/Utbildningar-for-rymdintresserade/
http://www.esa.int/Our_Activities/Human_Spaceflight/Astronauts/How_to_become_an_astronaut
http://www.esa.int/swe/ESA_in_your_country/Sweden/ESA_rekryterar_nya_europeiska_astronauter
http://www.esa.int/Our_Activities/Human_Spaceflight/Astronauts/How_to_become_an_astronaut
https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_rymdstationen

Läs mer

”Vi kom in över Europa nattetid och såg ljus från massa städer och uppemot norr, mot Sverige, var hela horisonten täckt av norrsken.”

http://www.rymdstyrelsen.se/sv/Astronauter/Christer-Fuglesang/Nyhetsbrev-STS-116/

Den 15 oktober är det dags för Fairtrade Challange, en av våra favoritdagar på året då vi tar en Fairtrade-fika! För många av oss är varje dag en fairtrade-dag. Sverige är ett av länderna där konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter ökade som mest under 2014.

Fairtrade-kontor-1_webb2_matt

Johannes Hartvigson, Fairtrade Sverige, ser ett allt större intresse för Fairtrade hos både företag och konsumenter. Hartvigson menar att engagemanget hänger ihop med att fler inser att det finns ett samband mellan fattigdomsbekämpning och klimatförändringar.

Ett enkelt sätt att göra skillnad

Att vårt konsumtionsbeteende får konsekvenser för miljön lokalt såväl som globalt är ingen nyhet. Klimatförändringarna för med sig nya utmaningar och Hartvigson understryker dess negativa effekter för de odlare och anställda som Fairtrade arbetar med.

”Frågan har blivit mer aktuell och framförallt tror jag att folk har blivit mer medvetna, man har fått en ökad förståelse för vikten att de varor som vi köper ska vara producerade med hänsyn till både människa och miljö. Att välja Fairtrade är ett enkelt sätt att göra skillnad, genom de val vi gör när vi handlar kan vi alla vara med och bidra till en mer rättvis världshandel.”

Fairtrade-kontor-3-webb_2_matt

Certifikat för hållbar produktion

Ett sätt att motarbeta klimatförändringarna enligt Fairtrade är att ge odlare möjligheter till att investera i åtgärder för att skydda sin närmiljö och hantera konsekvenser av klimatförändringar. Åtgärder som i sin tur gör att de kan minska sin egen klimatpåverkan.

När odlare blir Fairtrade-certifierade ges en garanterad minimi-ersättning som täcker kostnaderna för en hållbar produktion tillsammans med en premie som underlättar att ställa om till ekologisk produktion.
”Vi hoppas fortsätta växa framöver för att fler ska få ta del av de fördelar som Fairtrade för med sig. En utmaning som många brottas med idag är ju det förändrade klimatet och den påverkan som det har. När det gäller flera av de produkter som Fairtrade jobbar med som kaffe, kakao och te så är det också produkter som påverkats allra mest av klimatförändringarna. Det kan innebära att tillgången på de här produkterna hotas på sikt, men framförallt att miljontals människors uppehälle hotas. Det är både en utmaning för oss, men också ett kvitto på att Fairtrade verkligen behövs.”

Facklig organisering nödvändig för bättre arbets- och levnadsvillkor

Fairtrade arbetar aktivt för att förbättra arbetsvillkoren för sina certifierade odlare och anställda. En fråga de driver just nu är införandet av levnadslöner på grund av att de lagstadgade minimi-löner i många länder inte räcker till försörjningen.
En avgörande del för att skapa förbättrade arbetsvillkor är att odlare och anställda har möjlighet och rätten att organisera sig. Genom facklig organisering går det att ställa krav på bättre löner och andra anställningsvillkor. Dessvärre finns det generellt ett motstånd mot fackliga organisationer i många av de länder där Fairtrade är aktiva. Där fyller Fairtrade en viktig funktion då man genom kriterierna ger lokala fackföreningar möjlighet att komma in på plantage. Facklig organisering är helt nödvändig för att arbetstagare själva ska kunna förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Så när du som konsument väljer att köpa Fairtrade så bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor och ökad trygghet. Vill du engagera dig i Fairtrade så kan du själv anordna aktiviteter, gå deras ambassadörsutbildning eller anordna en Fairtrade-fika, läs mer här.

Emelie Hedén Eklund

Emelie Hedén Eklund, ombudsman, Fackförbundet ST

Nyligen skrev fackförbundet Unionens tidning Kollega om ett diskrimineringsfall, en artikel som sen blev väl spridd. En kvinna har nekats anställning på ett företag på grund av sin sexuella läggning och företaget har till sist medgett att diskriminering har förekommit. Det här fallet är ovanligt, eftersom diskriminering faktiskt har gått att påvisa. Väldigt ofta är det svårt att göra det eftersom ord står mot ord.

Att vi har ett arbetsliv idag där diskriminering kan pågå, till och med så påtagligt öppet, är helt oacceptabelt. På ST tycker vi att det är självklart att vi ska ha ett arbetsliv fritt från diskriminering, där alla ska kunna känna sig trygga oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Men det handlar inte bara om lagar och vad som gäller formellt, utan även om hur vi vill att våra arbetsplatser ska se ut. Vilka diskussioner vill vi ha i fikarummet och vem ska känna sig bekväm att delta i dem. Det viktigaste arbetet görs i det förebyggande. Diskutera, sätta gränser, säga ifrån, åt sig själv och andra. Vilka skämt är okej och när blir någon ledsen. Vi vill helt enkelt ha ett öppet arbetsliv!

Ett sätt för ST att visa att vi tycker att det är viktigt är att vara med på Pride. Som det ser ut nu kommer vi att vara med på Stockholm Pride och West Pride i Göteborg. Vill du veta mer och kanske hänga på STs Pridearbete? På West Pride i Göteborg 28/5-1/6 söker vi just nu efter funktionärer! Kontakta Cinnika Lögdqvist på Cinnika.Logdqvist(a)st.org om du vill vara med. I Stockholm är arbetet fortfarande i uppstartsfasen, men kontakta gärna mig på Emelie.Heden.Eklund(a)st.org om du är intresserad.