Archives For arbetsliv

Fredrik Mörtberg är 27 år och nästa statstjänsteman i vår bloggserie. Fredrik jobbar på Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största och viktigaste myndigheter, men hans tjänst handlar faktiskt inte om att förmedla jobb. Vi blev väldigt nyfikna på vad Fredrik gör på jobbet.

Fredrik Mörtberg

Fredrik Mörtberg

Vad innebär din tjänst på Arbetsförmedlingen?

Jag är arbetsmarknadsanalytiker på Analysavdelningen med placering i Karlstad. I mitt jobb gör jag främst regionala arbetsmarknadsprognoser, men bistår även chefer och medarbetare med statistik och analyser över den regionala och nationella arbetsmarknaden. I mitt arbete ingår även att träffa både interna och externa parter för att få information och diskutera vad som händer på arbetsmarknaden och i ekonomin.

Vad har du för utbildning?
Vilka personliga egenskaper är viktiga i ditt jobb?

Jag har en Politices kandidatexamen inom nationalekonomi. Dessutom är jag utbildad till specialistofficer inom Försvarsmakten. När det gäller egenskaper så är det bra att vara flexibel, kreativ och analytisk. Sen är det viktigt att vara ansvarstagande och strukturerad eftersom min tjänst innebär väldigt mycket eget ansvar.

Vilka är dina bästa tips till studenter och nyutexaminerade som vill jobba inom staten?

Sök tjänster och praktik inom olika myndigheter som är relevant område för dig och din utbildning. Det finns otroligt många spännande myndigheter!

Varför är du medlem i ST? 

Jag tycker det är viktigt att vara med i facket eftersom de har bra koll på ens rättigheter och jobbar för att medlemmarna ska ha en bra arbetsplats. Jag tycker att ST är ett bra val då det känns som att dom företräder medlemmarna på ett bra sätt. Känslan är att ST verkligen bryr sig om sina medlemmar.

ArbetsförmedlingenLäs mer om Arbetsförmedlingen och vad de gör här

Hur ser möjligheterna ut för unga vuxna att göra karriär i staten? Vilka kompetenser letar staten efter och vill unga och välutbildade jobba på våra myndigheter? Och i så fall med vad? Vad är viktigt när unga vuxna väljer yrke och jobb?

Idag startar en av Sveriges största arbetsmarknadsmässor ”Kontaktdagarna” vid Uppsala universitet. Under två intensiva dagar möter ett åttiotal av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare omkring 3 000 studenter på Ekonomikum. ST som är det största fackförbundet inom staten är förstås på plats.

teacher

Samtidigt lanserar vi vår rapport ”Karriär och framtidsjobb i staten?” där vi sökt och funnit en del av svaren på ovanstående frågeställningar.  Vår undersökning visar att det finns många spännande och utvecklande jobb inom staten. Och det är inte vilka jobb som helst – många handlar om att styra och utveckla Sverige. Anledningen till att det fram till år 2018 kommer att skapas ungefär 160 000 jobbchanser inom statlig verksamhet beror på stora pensionsavgångar, normala jobbyten och nya uppgifter för statliga myndigheter. Vi ser även att kompetenskraven ökar. De allra flesta arbetsgivare, som svarat på våra frågor, kräver högskoleutbildning och gärna att nya medarbetare har rätt sorts utbildning. Andra viktiga kriterier är tidigare arbetslivserfarenhet, kunskaper om myndighetsutövning och erfarenheter av utredningsjobb och projekt.

I samband med Kontaktdagarna skriver STs förbundsordförande Britta Lejon idag i UNT (Uppsala Nya Tidning) att ”Staten behöver vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om arbetskraften.” Karriär och framtidsjobb i staten visar nämligen att bara en av tre unga vuxna vill jobba i staten. Kännedomen om vad statlig sektor är, är också tämligen låg, vilket naturligtvis är oroande på sikt. Vi föreslår därför bland annat att traineejobb införs på statliga arbetsplatser. Vi tror att det vore en bra investeringar både för arbetsgivare och för de unga som står på tröskeln till arbetslivet. Många välutbildade unga saknar idag jobb och har svårt att få sin första anställning, samtidigt som staten står inför stora rekryteringsbehov.

forskare

När unga fritt får välja vad de tycker är viktigt för framtida yrke hamnar intressanta arbetsuppgifter högst upp, tätt följt av bra lön, personlig utveckling mellan arbete och privatliv samt trygghet.

– Det krävs konkurrenskraftig löneutveckling för statligt anställda, säger Britta Lejon. För att öka attraktionskraften bör fler myndigheter också satsa på att stärka statstjänstemannarollen, införa mentorprogram för nyanställda och skapa tydliga karriärvägar på arbetsplatsen.

Vår rapport visar att det kan skapas många kvalificerade jobb inom staten under de närmaste åren. Men det finns risk att den statliga arbetsgivaren inte förmår att attrahera unga kvalificerade medarbetare. Det skulle allvarligt skada den svenska rättsstaten och människors förtroende för våra myndigheter. En väl fungerande statlig verksamhet skapar jobb, tillväxt och välfärd i hela Sverige.

ST anser att staten ska upphöra att använda bemanningsföretag för kärnuppgifter och att det görs en tydlig definition av vad myndighetsutövning omfattar. Vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar på statens och medborgarnas uppdrag ska kunna larma om brister i verksamheten utan att risker repressalier eller bestraffningar. ST vill därför ha en utökad lagstiftning så att också medarbetare i statliga bolag omfattas av meddelarskydd.

– Se också till att tillsvidareanställning blir norm för permanenta arbetsuppgifter, betonar Britta Lejon. Att nästan en av fyra som jobbar inom staten är visstidsanställd är inte rimligt. Unga vuxna värdesätter trygghet i arbetslivet, det visar vår undersökning. Unga vuxna har rätt att känna trygghet i arbetslivet.

polis

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Kontorslandskap, flexkontor, aktivitetsbaserade kontor, ja kärt barn har många namn. En sak har de gemensamt: de framhålls av många arbetsgivare som den bästa (och enda) vägen att gå för morgondagens moderna och flexibla generation tjänstemän. För många studenter kanske inte uttrycken säger så mycket, det är studiemiljön på lärosätet som är i fokus just nu. Allt mer får jag dock känslan att dagens studenter redan håller på att förlora det inflytande över sin arbetsmiljö de inte ens har hunnit få. Jag ska förklara vad jag menar.

Att företag och myndigheter vill minska sina lokalkostnader genom att slopa de egna rummen och gå över till öppnare kontorslösningar är ingen ny trend men har den senaste tiden uppmärksammats extra mycket, bl.a. av SVTs Vetenskapens värld och i senaste numret av Publikt. Bland de statliga myndigheterna i Stockholm är sparkraven hårda och hyrorna höga. En omöjlig ekvation i längden. Den senaste och kanske hittills mest omtalade kontorsrockaden har Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm gjort. De flyttade från centrala Stockholm till Telefonplan och minskade samtidigt sin lokalyta med ca 10 000 kvm. De nya kontoren är så kallade aktivitetsbaserade kontor inspirerade av amerikanska it-jättar, med öppnare landskap, olika typer av mötesrum (till exempel rullband!), och inga fasta platser för personalen. Alla får inte ens plats. Man räknar med att någon alltid är på möte, jobbar hemma eller är sjuk. Kreativa miljöer är ledordet och visst låter det rätt spännande att sjunka ner i en bean-bag med sin laptop som om man satt hemma och slösurfade?

Att det finns både uppenbara fördelar och nackdelar med den här typen av arbetsmiljö är rätt självklart och jag ska inte gå djupare i dem här. Det här inlägget handlar istället om några av de argument som används till fördel för dessa kontor. Inte sällan har jag märkt att man utgår från ”sanningar” om vad nästa generations anställda, dvs. dagens studenter, efterfrågar. Yngre personer sägs vara vana att sitta i soffan eller sängen med laptopen och gillar ”café-sorlet” i bakgrunden, därför blir denna miljö optimal även på framtidens arbetsplatser.

Som student accepterade jag den bristande studiemiljön på mitt lärosäte. Dels visste jag för lite om mina rättigheter och dels väntade ju den ergonomiskt inställda kontorsstolen och höj- och sänkbara skrivbordet så fort man fick jobb. Jag anpassade mig under studietiden för att min framtida arbetsgivare sen skulle anpassa sig till mig. Fem år av dålig studiemiljö som investering för 40 år av ergonomiskt utformad och förlåtande arbetsmiljö. När jag valde att plugga i sängen en dag för att undvika det trånga och stimmiga biblioteket hade jag aldrig en tanke på vilka konsekvenser det kunde få för någons uppfattning av vad min generation efterfrågar.

Siktar du på att få ett av de där 160 000 jobben som kommer att bli lediga i staten de närmsta fem åren? Störst möjlighet har du såklart om du är väl förberedd inför jobbsökandet. Ett sätt att förbereda sig är att låta en expert granska ditt CV eller träna på en anställningsintervju. Ett annat är att lära sig mer om vad som gäller vid statliga anställningar.

Att söka jobb inom staten kan nämligen skilja sig en del från att söka hos privata arbetsgivare. I Staten ska nämligen inte ens kontakter, vänskapsrelationer eller släktingar spela någon roll, utan statlig tjänstetillsättning ska ske utifrån grundlagens krav.

Regeringsformen 12 kap 5 § 2 st

Veera Littmarck

Veera Littmarck, förbundsjurist, Fackförbundet ST

”Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.”

Syftet med bestämmelsen är att den bäst lämpade ska få arbetet och för att säkerställa detta får arbetsgivaren enbart fästa vikt vid objektiva grunder. Med skicklighet avses formella meriter såsom akademisk utbildning, arbetslivserfarenhet med mera, och med förtjänst avses anställningstid inom staten. Om du till exempel haft en studentmedarbetaranställning får du tillgodoräkna dig anställningstiden därifrån som ”förtjänst”.

För att detta ska upprätthållas i praktiken finns en hel del formaliaregler kring anställningssituationen. Exempelvis ska alla lediga jobb inom staten enligt huvudregeln alltid utlysas. Genom att offentligt utlysa lediga tjänster får alla samma möjlighet att söka jobbet. Om det rör sig om en kort anställning, kortare än sex månader, behöver den inte utlysas och anställningar behöver inte heller utlysas om det finns övertalighet hos arbetsgivaren.

Oavsett om du söker ett jobb direkt hos myndigheten eller via ett rekryteringsföretag kommer de handlingar du skickar in att bli allmänna offentliga handlingar (till och med om ansökningshandlingarna fysiskt aldrig kommit in till myndigheten). Så vem som helst som är lite om sig och kring sig kan begära ut dessa. Fördelen med detta är du som arbetssökande också kan få ut handlingarna på dina konkurrenter om du upplever att tjänstetillsättningen inte gått rätt till och vill överklaga beslutet.

Lycka till och hoppas du får jobbet!

Inger Ehn Knobblock

Inger Ehn Knobblock, utredare, Fackförbundet ST

18 februari presenterade jag en undersökning från Fackförbundet ST vid Lunds universitet som jag kallar ”Disputerad och sen då? En intervjustudie om forskarutbildades arbetslivserfarenheter utanför högskolan.”

Ungefär hälften stannar kvar i den akademiska världen som forskare och/eller lärare, medan den andra hälften börjar jobba på den övriga arbetsmarknaden. Så vart tar de vägen, vad gör de på sina jobb och vilken användning har de av sin utbildning till forskare?

För att få svar på dessa frågor gjordes under våren 2013 en intervjustudie av tjugo forskarutbildade som valt att lämna högskolesektorn. De flesta var statligt anställda och arbetade på ställen som skatteverket, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, statskontoret, regeringskansliet, länsstyrelsen och naturvårdsverket. Andra arbetade inom fackliga organisationer, politiska partier, universitetsförvaltningar samt en industrikoncern.

Intervjuerna kretsade kring ett antal bestämda teman och frågor. Varför sökte du in på en forskarutbildning? Vad gjorde du när du var klar med din avhandling? Varför ville du lämna akademin? Hur fick du ditt jobb? Vad innehåller jobbet och hur ser en vanlig arbetsvecka ut? Vad förvånade dig mest på ditt nya jobb? Vilka färdigheter har forskarutbildningen gett dig och vilken betydelse har de för ditt jobb?

Om du vill veta mer om vad en forskarutbildning kan betyda för din framtida karriär så hittar du svaren i rapporten. Där beskrivs hur de intervjuade doktorerna upplevde sin forskarutbildning och hur de under utbildningens gång föreställde sig den framtida karriären. Vad skolades de in i som forskare och vilka färdigheter hade de med sig ut i arbetslivet?  Därefter handlar det om hur de fick ett nytt jobb utanför akademin och vad de gör på sin arbetsplats. Hur tillvaratas deras speciella kompetens? Men det handlar också om olika slags problem som de forskarutbildade har mött på sina arbetsplatser, till exempel ”kulturkrockar” i mötet mellan forskarvärldens ideal och den icke-akademiska miljöns praktik.

Martin Mickelsson

Martin Mickelsson, administratör, Uppsala universitet

Som statsanställd är frågor om effektivisering och rationalisering av den administrativa verksamheten ett återkommande tema och dessutom något som kommer att bli alltmer påtagligt för statsanställda i framtiden. I detta sammanhang drog ett projekt om administrativa flöden vid Uppsala universitet nyligen till sig en del uppmärksamhet. Projektets syfte är att visa på att universitetets administration inom framförallt ekonomi och personal sköts med både kvalitet och effektivitet.

Den fråga jag och mina kollegor ställde oss var, för vem skulle detta visas? Svaret låg hos en tämligen ny och hittills okänd myndighet, Statens Servicecenter. På deras hemsida informeras du om att Statens Servicecenter med huvudsäte i Gävle startade sin verksamhet den 1 juni 2012 och med sina 250 anställda sköter centret idag administrationen åt ca 100 myndigheter däribland Skatteverket och Försäkringskassan. Som mål för verksamheten anges ”… att statliga myndigheter ska kunna sänka sina kostnader och trygga sin kompetensförsörjning i tider av pensionsavgångar och ökande krav på effektivitet och kvalitet.” Ambitionen är utöver att spara pengar genom stordriftsfördelar även att öka kvalitet i statlig verksamhet. Myndigheterna är inte tvungna att ansluta sig, men om de inte gör det måste de visa, som universitetet försöker göra genom sitt projekt, att de har hittat andra lösningar för att sköta sin administration minst lika effektivt.

För både nuvarande och framförallt blivande statsanställda pekar detta på en viktig trend som inte är ny men som nu alltmer når statlig sektor och som innebär betydliga förändringar i arbetet på de statliga myndigheterna. Denna trend tar sin början på andra sidan världen för mer än 40 år sen, i Toyotas fabriker där den japanska bilproducenten införde en ny företagsfilosofi angående sin relation till sina produkter såväl som till sina medarbetare. Målet var att identifiera och åtgärda effektivitetsbrister i produktionen och för detta engagerades alla, från de högsta cheferna till montörerna på fabriksgolvet. Tanken var att alla står sitt eget arbete närmast och därför bäst kan se vad som kan förbättras i sitt arbete. När det visade sig vilka framgångar denna filosofi förde med sig tog några amerikanska akademiker på sig uppgiften att omformulera arbetsmetoden till en generell teori som kunde exporteras till andra industrier och verksamhetsområden. Resultatet kom att kallas Lean Production. I takt med teorins spridning nådde den till slut även offentlig verksamhet vilket ledde till en form av Lean Production anpassad för offentlig sektor, ofta kallad New Public Management, vars huvudsakliga koncept är att den ska hjälpa myndigheter att effektivisera arbetet med bibehållen kvalitet genom att utnyttja idéer från den privata marknaden.

Styrkan i de japanska bilproducenternas filosofi var att medarbetarna som stod nära verksamheten bäst kunde identifiera effektivitetsbrister och därigenom se vad som kunde ”slimmas”. Det handlade då om ett bottom-up perspektiv där rationaliseringarna byggde på förslag och initiativ från medarbetarna. De konkreta förändringarna drevs alltså inifrån verksamheten. Problemet med utvecklingen med Statens servicecenter är att den antar top-down rationaliseringar som drivs av aktörer utifrån de verksamheterna som ska ”slimmas”. Istället för att som i fallet med Servicecentret försöka effektivisera genom att flytta administrationen bort från den verksamhet som den är en del av borde vi arbeta för att ta till oss andan i teorins verksamhetsnära ursprung och ge medarbetarna förtroendet att utveckla verksamheten. Något som även skulle vara en källa till yrkesstolthet för oss statsanställda.