Archives For jämställdhet


I dag är det internationella kvinnodagen. I samband med denna dag brukar debatt föras kring huruvida dagen ska firas eller uppmärksammas överhuvudtaget. Vanliga argument är att dagen kan ersättas av en internationell jämställdhetsdag. Ofta lyfts även frågan om varför kvinnorna har en egen dag och inte männen.

Först kan vi börja med att fastställa att männen har en egen internationell dag varje år den 19:e november, som är den internationella mansdagen.

Vidare kan vi ponera att en internationell jämställdhetsdag är eftersträvansvärd, den dag då det faktiskt är jämställt mellan könen.

Brister i jämställdhetsutvecklingen trots hög rankning

Sverige brukar omnämnas som ett av världens mest jämställda länder och i jämställdhetsdebatten hävdar vissa individer även att ”jämställdheten gått för långt”. Ja, Sverige ligger bra till i internationella rankningar, men det betyder inte att vi lever i ett jämställt land.

Snarare tyder det på att vi står oss i jämförelse med länder där det råder en betydande brist i utvecklingen av jämställdhet mellan könen.

Löneskillnader mellan könen kvarstår

Ett argument till varför Sverige inte ska ligga i topp på listan är det faktum att kvinnor och män inte får lika lön för lika arbete. Under en arbetsdag som sträcker sig från kl. 8 till kl. 17 får män betalt fram till kl.17, medan kvinnor jobbar gratis efter kl. 15:57.

För fem år sen bildades 15:57-rörelsen. Det är en sammanslutning av fackliga organisationer, politiska kvinnoförbund och av kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att kvinnor ska få lön hela dagen.

Ytterligare strukturella insatser behövs

Vi i 15:57-rörelsen är ense om att kvinnors arbete och kvinnodominerade yrken värderas lägre på hela arbetsmarknaden. Det är löneskillnader mellan könen som byggs strukturellt och därför måste ändras strukturellt.

Vi ställer fyra krav:

  • Jämställd föräldraförsäkring
  • Samma rätt till heltid och trygga anställningsformer
  • Årliga lönekartläggningar för alla arbetsgivare med 10 eller fler anställda
  • Att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas

Dagens löneskillnad mellan män och kvinnor, 13,2 %, är ett tydligt bevis på att Sverige inte är ett alltigenom jämställd land och att jämställdheten inte har gått för långt.

Hjälp oss att sprida budskapet

I dag kl. 15:57 delar vi vårt gemensamma budskap i sociala medier:

Efter kl. 15:57 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!

Kopiera gärna texten och var med och sprid budskapet tillsammans med oss!

/Emeli Nilsson
Studentombudsman, Fackförbundet ST

lollo

jordglob_studentblogg
Under mitt år som vikarierande internationell samordnare på ST har jag bland annat besökt Togo, Burkina Faso, Ukraina och Botswana för att träffa andra fackligt engagerade. Det som blir tydligt vid sådana här resor är hur vissa frågor, exempelvis klimatfrågor och kvinnors möjligheter att nå ledarpositioner, är en gemensam utmaning för fackföreningsrörelsen i stora delar av världen.

Globalt sett jobbar facket därför inte bara med renodlade fackliga frågor, utan utbildar även medlemmar och förtroendevalda i ämnen som ledarskap, demokrati och jämställda löner. Genom att stärka facket i världen, förbättras därmed inte bara arbetsvillkor och levnadsstandard genom höjda löner, utan även samhället i ett mycket bredare perspektiv.

Kort sagt finns det en tydlig koppling mellan fackliga rättigheter och sociala frågor. För ST är det viktigt att lyfta detta och sprida ett engagemang bland våra medlemmar. Ett sätt för oss att göra det är genom vårt internationella stipendium.

Vem kan söka STs internationella stipendium?

Varje termin delar vi ut upp till 10,000 kronor till en eller flera stipendiater. Ska du nu under vårterminen genomföra en fältstudie knuten till din kandidat- eller masteruppsats? Då är du välkommen att söka stipendiet senast den 1 mars.

Stipendiaterna väljs utifrån kvalitets- och genomförbarhetskriterier samt ämnets relevans. För att du ska kvalificera dig som sökande vill vi att du skriver din uppsats om ett ämne som berör demokrati, hållbarhet, sociala rörelser, fackligt arbete eller mänskliga rättigheter.

Du kan hämta inspiration från STs internationella projekt här.

Hur söker jag stipendium?

Allt du behöver veta för din ansökan hittar du här. Du kan skicka din ansökan till anna.lindman@st.org eller posta den till Fackförbundet ST, Box 5308, 102 47 Stockholm. Märk kuvertet ”Internationellt stipendium”.

Har du frågor kontakta oss gärna via e-post på student@st.org.

Möjligheter för ytterligare stipendium

Genom att söka det internationella stipendiet ges du även möjlighet till ytterligare pengar från Stiftelsen TCOs internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne.

STs stipendium går jättebra att kombinera med andra stipendier, exempelvis Sidas Minor Field Studies stipendium.

/Anna Lindman
Internationell samordnare på Fackförbundet ST

Relaterad information:
ST-bloggen – Anna Lindman
ST-bloggen – Internationellt

 

 

14-03-04 Seher Yilmaz foto: Caroline Tibell

Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen delar med sig av sina tankar om trender kring jämställdhet i samhället och vikten av att synliggöra våra egna fördomar vid rekrytering.

Vad kan fackförbund göra för att främja jämställdhet på arbetsplatser?

En av de saker som facken kan göra är att arbeta för att rekryteringsprocesser ska vara mer inkluderande. Det handlar om att skapa förståelse för att många rekryteringar idag görs utifrån exempelvis magkänsla och befintliga nätverk. Risken är då att man går miste om kompetens som man annars hade kunnat få in.

En annan sak som fackförbund kan göra är att stötta i processer när inkluderingsplaner ska tas fram för att de ska vara konkreta och tydliga så att det blir möjligt för alla på arbetsplatsen att arbeta efter dem.

Vilka misstag är vanliga bland arbetsgivare vid rekrytering utifrån ett jämställdhetsperspektiv?

Två saker kan vara bra att tänka på, det ena handlar om att inte lyssna på sin magkänsla och den andra om att definiera vad kompetens innebär. Det är många som letar efter personer som det ”känns bra i magen” med, vi går alltför ofta på vår magkänsla helt enkelt. Problemet är bara det att magkänslan är baserad på de minnen och erfarenheter vi har fått med oss genom livet.

Om mina erfarenheter säger att personer som vuxit upp i Lund och läst statsvetenskap vid Lunds Universitet är kloka (eftersom att det är min bakgrund), kommer jag att leta efter en sådan person när jag ska rekrytera. Det vi inte kan passa in i den känslan kommer vi ha svårare för att välja i slutet av processen. Därför behöver vi oftare fråga oss själva varför magkänslan ger oss en viss indikation, på så sätt synliggör vi våra fördomar och normer och kan därmed också enklare bortse från dem.

Ett argument som jag ofta får höra i samtal om jämställdhet och jämlikhet är att vi ju måste gå på kompetens vid rekryteringar. I det argumentet ligger ett ofta oreflekterat påstående om att det finns en motsättning mellan kompetens och jämlikhet, vilket inte är sant. Därför bör fler som ansvarar för rekryteringar definiera vad de menar med kompetens.

De kan också tjäna mycket på att se över om alla i ett sammanhang behöver ha exakt samma kompetens eller om det skulle vara smartare om man snarare kompletterade varandra.

Vilka trender kring jämställdhet ser du i samhället?

Jag ser att allt fler arbetsplatser förstår att inkludering inte endast berör jämställdhet som område utan att det också handlar om människors olika bakgrunder och funktionaliteter samt hur även dessa är kopplade till jämställdhet. Det är väldigt bra. Ska vi nå ett samhälle där ingen hindras utifrån stereotypa föreställningar och normer behöver vi ta oss an frågorna ur fler perspektiv.

Om rättviseförmedlingen

Rättviseförmedlingen hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 90 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället. Vill du ha hjälp att hitta folk, maila info@rattviseformedlingen.se.

Foto: Caroline Tibell

Under 2015-2018 har 41 statliga myndigheter fått ett speciellt uppdrag från regeringen: att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering. Målet med uppdraget är att myndigheternas verksamhet ska utvecklas så att de ännu bättre bidrar till det jämställdhetspolitiska målet. Nämligen att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv.

En av de myndigheterna som deltar i arbetet är Skatteverket. Med över 10 000 anställda är myndigheten en av Sveriges största. Skatteverket är en förvaltningsmyndighet som de flesta av oss nog har varit i kontakt med när vi ska lämna in deklarationen eller skaffa ett nytt id-kort.

skatteverket kristin lilieqvist

Kristin Lilieqvist, 29 år. Verksamhetscontroller och jämställdhetskoordinator på Skatteverkets huvudkontor i Solna. Dubbel polkandexamen i Statsvetenskap och Nationalekonomi.

En av myndighetens anställda heter Kristin Lilieqvist och är jämställdhetskoordinator och verksamhetscontroller på huvudkontoret i Solna. Hon är en av de som ska se över och genomföra arbetet med jämställdhetsintegreringen på myndigheten.

”I rollen som jämställdhetskoordinator ansvarar jag för att projektleda framtagandet, implementeringen och återrapporteringen av Skatteverkets handlingsplan för jämställdhets­integrering. Det har bland annat inneburit produktion av en intern webbutbildning i jämställt bemötande. Jag är också ute och föreläser mycket för Skatteverkets chefer och ledningsgrupper runt om i landet om jämställdhet och jämställt bemötande och deltar i ett nätverk med jämställdhetsansvariga från andra myndigheter.

”Du behöver ha förmågan att driva frågor”

Målet med jämställdhetsintegreringen är i längden att jämställdhet ska bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet. I arbetet på Skatteverket har Kristin insett att det inte bara krävs sakkunskap och engagemang, utan även förmågan att aktivt kunna driva frågor.

”Det är viktigt med engagemang, förmåga att nätverka och driva frågor och att ha lite skinn på näsan. Man bör också vara duktig på att snabbt hitta välavvägda formuleringar som sammanfattar diskussioner och bidrar till konsensus. Och ett visst mått av struktur och logik skadar inte heller.”

Vad har du haft för nytta av din utbildning i din tjänst?
”Jag måste nog säga att jag har haft störst nytta av sådant jag lärt mig via tidigare jobb och genom politiken och föreningslivet. Men det är väl sannolikt att kursen i ”Organisering, implementering och utvärdering” och alla metodkurser och uppsatser varit till nytta på något sätt.”

”Gör din praktik på en myndighet”

Vad är ditt råd till studenter och nyutexaminerade som tycker att det här låter intressant och är nyfikna på att arbeta i staten?
”Att skriva uppsats i samverkan med en myndighet. Eller att göra sin praktik där. Det är ett jättebra steg in och kan ge upphov till många kontakter och jobberbjudanden. Vänta inte på att de aktivt ska söka efter folk utan vänd dig direkt till dem du är intresserade av.”equality jämställdhet Vill du veta mer om hur Fackförbundet ST jobbar med jämställdhet? Läs mer här.

Jennifer Aulin

Jennifer Aulin

Jag heter Jennifer Aulin och arbetar vid Uppsala universitet som utbildningsadministratör. Jag har arbetat statligt sen 2003 och trivs väldigt bra inom universitetsvärlden. I mitt jobb får jag tillfälle att träffa många olika människor och arbeta med en stor mängd varierande och utmanande arbetsuppgifter. Förra året arbetade jag med valberedning inom ST (vilket var väldigt kul!) och är nu arbetsplatsombud för mina kollegor vid min institution.

Varför tycker du det är viktigt att ST jobbar med HBTQ-frågor?
Facket har så många viktiga uppgifter, och vi har ju fackföreningsrörelsen att tacka för mycket som vi tar för givet i det svenska arbetslivet – kollektivavtal, löneförhandlingar, semester och så vidare. Det är viktigt att vi fortsätter att bevaka dessa frågor och samtidigt arbetar med andra viktiga områden, som till exempel likabehandling, tolerans och mångfald i arbetslivet. I min mening är HBTQ-frågor något som angår oss alla. Antingen berörs man personligen av ämnet eller så ser man det som en fråga om solidaritet att engagera sig i de här frågorna.

I min mening är HBTQ-frågor något som angår oss alla

Varför är det viktigt att gå med i Pride-paraden?
Att gå med i Pride-paraden är ett konkret sätt att visa sitt engagemang, och dessutom är det väldigt roligt! Ju fler vi är som visar att vi bryr oss om HBTQ-frågor desto bättre. Och alla som deltar i paraden gör just detta. Ta chansen och delta om du har möjlighet!

Hur kommer du skapa uppmärksamhet kring Stockholm Pride på din arbetsplats?
Som arbetsplatsombud kommer jag naturligtvis göra reklam och bjuda in mina kollegor att delta via mejl och affischer på arbetsplatsen. Vi som arbetar tillsammans pratar ju också med varandra till vardags. Redan nu är vi en liten grupp som planerar att åka tillsammans från Uppsala. Vi ser det som en fin och meningsfull avslutning på semestern (och ett strålande sätt att inleda det nya arbetsåret) att tillsammans delta i paraden i början av augusti.

Vad är ditt bästa Stockholm Pride minne?
Mitt bästa Pride-minne är nog den fantastiska stämningen under själva paraddagen. Så många glada människor som tillsammans visar att vi bryr oss är något som verkligen berör. Stämningen på plats är svårslagen. Kombinationen av fest, stolthet och allvar är något man annars inte får uppleva så ofta.

Vill du gå med ST i Pride-paraden? Här kan du se till vem du kan anmäla dig till i just din stad

Arets stipendiatVårterminens internationella stipendium har delats ut och det gick denna gång till Frida Lind som läser på Malmö högskola. Frida får 5000 kr för att kunna genomföra sin studie i Tanzania. ST Studentbloggen vill självklart rikta ett stort grattis och lycka till på resan! 

Vad kommer du studera?FridaLind
Under våren 2015 kommer jag att undersöka hur högre utbildning av kvinnor i Tanzania (som fått chansen att plugga på universitet eller folkhögskola) skulle kunna påverka kvinnornas ställning och möjligheter i samhället, utifrån deras perspektiv. Jag kommer att se hur detta kan kopplas till biståndsdebatten och till FN:s hållbarhetsmål 4 och 5, som handlar just om utbildning och jämställdhet.

Många FN-studier visar att när även flickorna få gå i skolan så leder det till flera positiva effekter i samhället, t.ex. minskad fattigdom, att färre och friskare barn föds, minskad spridning av HIV/Aids, en generell ökning i ekonomin och större chans för jämlikhet. Mindre fokus har dock varit på hur de unga kvinnorna själva tänker om sin utbildning. Är det, enligt dem, ett första steg mot ett mer jämlikt samhälle?  Vilka hinder och utmaningar möter de i sin vardag?

Hur kommer det sig att du valde just detta uppsatsämne?
Jag har alltid varit engagerad i arbetet för kvinnors rättigheter, och jag brinner för att alla människor ska vara födda fria och lika i värde. Jag tror att jämställdhet och utbildning är två grundfaktorer för att få en hållbar utveckling lokalt, nationellt och globalt. Jag är givetvis tacksam för att jag har jag fått chansen att undersöka detta genom min fältstudie i Tanzania. Det ska bli mycket spännande!

Varför går resan till just Tanzania?
Tanzania är ett ojämnställt land där kvinnor generellt ses som mindre värda än män, där färre flickor/kvinnor avslutar sina studier, där utveckling behövs och där utbildning ses som en väg till ökad utveckling ända sedan 1970-talet. Därför är det ett intressant land för att undersöka min frågeställning. Tanzania har också länge varit beroende av bistånd, men nu försöker man mer och mer ”klara sig” på egna ben och ta tillvara på lokala resurser – t.ex. att man utbildar sin egen befolkning, så att de för utvecklingen framåt.

Vilka utmaningar och eventuella hinder tror du att du kan komma att möta under dina fältstudier?
Jag tror att jag kommer möta vissa maktstrukturer som kan komma att bli utmanande. Man måste vara väldigt medveten om vem man är när man åker till ett annat land och undersöker något. Det är alltid viktigt att försöka belysa problem och försöka bidra till något, men att också förstå att mycket skillnad görs lokalt – så att ens bra intuitioner inte får motsatt effekt. Det gäller att lyssna och att våga förstå och bemöta olika tankar och eventuella fördomar människor har mot varandra.  Är man öppensinnad, trevlig och använder sitt sunda förnuft så brukar man träffa många intressanta människor och lära sig nya saker – som blir ett spännande utbyte både för en själv och för de man möter!

Är du sugen på att plugga utomlands? Sök STs internationella stipendium till hösten. Sista ansökningsdag är 15 september.