Archives For jobb i staten

iStock_000027808338_Large_blogg
Många studenter har, eller kommer ha, någon form av visstidsanställning innan de får fotfäste i arbetslivet. Visstidsanställningar kan vara bra men eftersom det är en otrygg anställningsform är det viktigt att veta vad som gäller. Veera Littmarck, förbundsjurist på ST, reder ut vanligt förekommande begrepp som du bör känna till om du hamnar i en oklar sits med din arbetsgivare.

Särskilda regler för övergång till fast jobb

För vikariat och allmänvisstidsanställning gäller särskilda regler om omvandling till tillsvidareanställning som du bör känna till.

Det innebär att om du har haft ett vikariat i sammanlagt två år, eller en allmän visstidsanställning i sammanlagt två år under en femårsperiod, övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

Från och med 1 maj 2015 gäller att om du varit kontinuerligt anställd (utan längre avbrott än sex månader) finns det ingen begränsningsperiod om fem år för allmän visstidsanställning.

Innebörden av inlasning och utlasning

Begreppen inlasning och utlasning är inga juridiska termer utan talspråk, och syftar till förkortningen LAS, som är en förkortning för lagen om anställningsskydd. Att en tidsbegränsad anställning automatiskt övergår till en tillsvidareanställning brukar kallas för inlasning. I princip är det samma villkor, till exempel lön och befattning, som du har när omvandlingsregeln slår till som ska gälla för tillsvidareanställningen.

Från och med den 1 maj 2015 gäller också att arbetsgivaren ska på din begäran lämna information om alla anställningar som kan ha betydelse för inlasning. Du kan således begära ut information om alla dina anställningar för att få en bild av hur din anställningstid ser ut i respektive anställningsform.

På motsatt vis kanske du även hört talas om utlasning, det vill säga att arbetsgivare inte vill erbjuda fortsatt tidsbegränsad anställning. Anledningen är ofta att du då skulle ”slå i taket”, det vill säga komma upp i tidsgränsen för automatisk övergång till tillsvidareanställning om två år.

Det här ska egentligen inte kunna ske för att man vid det laget med all sannolikhet har företrädesrätt till återanställning. Om du befinner dig i denna situation, ta kontakt med ditt lokala fackombud.

Vad gäller för företrädesrätt till återanställning?

Företrädesrätt till återanställning innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda lediga tjänster till arbetstagaren, om du har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning.

Inom staten har dock företrädesrätten till återanställning en begränsad betydelse. Om du anmält att du vill åberopa din företrädesrätt anses du vara sökande till lediga tjänster hos arbetsgivaren och din ansökan ska beaktas vid tjänstetillsättningen. Om du inte får tjänsten du sökt eller åberopat din företrädesrätt kan du överklaga tjänstetillsättningsbeslutet.

Om du däremot haft en tidsbegränsad anställning enligt någon av de specialförfattningar som finns för det statliga området övergår anställningen inte per automatik till en tillsvidareanställning. Då kvalificerar du dig inte heller för företrädesrätt till återanställning.

iStock_000045015866_Large__blogg

Det kan vara rörigt när man kombinerar jobb och skola, inte minst vad gäller rättigheter. Här har du några riktlinjer som du kan förhålla dig till, och tips på hur du bör tänka lönemässigt när du får ditt första jobb efter examen.

Vad gäller om jag vill jobba extra under tiden jag studerar?

Många studenter jobbar extra, och sedan 2014 finns det ett speciellt avtal för studenter som arbetar extra inom det statliga avtalsområdet. Avtalet har kommit till för att förbättra förutsättningarna för universitets- och högskolestuderande att parallellt med studierna arbeta i statliga verksamheter.

Möjligheten att kombinera teoretiska studier med praktisk arbetslivserfarenhet bidrar till att underlätta övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verksamheter tillförs aktuell kunskap.

Genom avtalet kan statliga verksamheter också underlätta framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker.

Enligt avtalet kan en studerande, under maximalt fyra terminer, ha en tidsbegränsad deltidsanställning i statlig verksamhet. Genom detta avtal har förhandlingsparterna kommit överens om en ny tidsbegränsningsgrund s.k. studentmedarbetaranställning.

En studentmedarbetare tillsätts utifrån förtjänst och skicklighet vilket innebär att tidsbegränsningsgrunden bara kan tillämpas när de villkor som gäller för en studentmedarbetaranställning enligt avtalet är uppfyllda.

Har jag rätt att vara ledig från mitt jobb med lön för examen eller tentamen?

Du har inte någon lagstadgad rätt att vara ledig med lön för examen eller tentamen, men frågan kan regleras i kollektivavtal. Inom STs område är det bara Villkorsavtalet som ger dig denna rätt:

Du har rätt enligt detta avtal att vara ledig med bibehållen lön i maximalt fem dagar per kalenderår för examen eller tentamen. Villkorsavtalet säger dock ingenting om den betalda ledigheten även innefattar restid till och från tentamen.

Du har med andra ord inte en direkt rätt till ledighet med lön för restid. STs ståndpunkt är dock att restid ska räknas in. Tala därför med ditt lokala ST-ombud om detta, om det råder oklarheter på din arbetsplats.

Jag har precis fått mitt första jobb efter studierna. Vilken ingångslön kan jag begära?

Inom det statliga området är det (i de allra flesta fall) individuell lönesättning som gäller. Det finns alltså inte några satta ingångslöner. Med individuell lönesättning avses att man löneförhandlar för varje individ och att hänsyn tas till bland annat arbetets svårighetsgrad.

Lönen kan alltså bli olika för två personer som får liknande tjänster hos samma arbetsgivare. Ta kontakt med lokala förtroendevalda och hör efter hur lönestatistiken ser ut på arbetsplatsen innan du anger ditt löneanspråk.

Statistiken säger inte vad du kan begära i lön, men ger en bra bild över löneläget. Går du in på en för låg ingångslön kan det ta många år att komma ikapp dina kollegor.

linked

Anne-Lee Mellström jobbar som karriärcoach på Verto Konsult och är en av coacherna som granskar de CV:n och Linkedin-profiler som STs medlemmar skickar in. Här berättar hon om sina främsta tips och förklarar hur Linkedin kan bidra till din nuvarande, eller framtida, karriär.

Hur kan LinkedIn öka mina chanser att få jobb?

LinkedIn är ett digitalt visitkort där du framförallt presenterar dig själv och din kompetens. Du kan även knyta nya kontakter, nätverka och bygga ditt personliga varumärke. Detta i sig kanske inte ger dig ett konkret jobb, eftersom LinkedIn inte är en jobbsökarsajt som Stepstone eller Monster men chanserna att du skall hitta din drömarbetsgivare ökar genom att du nätverkar på LinkedIn.

Det finns också möjligheter att följa intressanta arbetsgivare och systemet söker också upp de jobbannonser som matchar din kompetens.

Vad har du för tips till den som är ny på LinkedIn?

Gör klart din profil så utförligt som möjligt. Använd de grundläggande rubrikerna som LinkedIn erbjuder, innan du går ut och nätverkar eller letar efter användare som du kan kontakta. Det är bra om din profil har så mycket relevant information som möjligt eftersom de allra flesta går in och stämmer av hur ”intressant” din profil verkar vara innan man ”addar” dig.

Ha gärna ett trevligt porträttfoto där du tittar in i kameran tillsammans med en personlig bakgrundsbild. Det ger ett bra första intryck av profilen.

Värdeladda din headline, yrkestitel, med en eller flera egenskaper. Var inte rädd för att berätta om din expertis också. Det kan exempelvis stå Engagerad arbetsförmedlare med expertis inom xxx eller Erfaren personhandläggare med intresse för sjukförsäkringsfrågor…

Detta förstärker ditt varumärke samtidigt som du är lättare att hitta för rekryterare och arbetsgivare.

Vilka är de vanligaste misstagen personer gör på Linkedin?

Ett av de vanliga misstagen är att man registrerar sig på LinkedIn och gör en halvfärdig profil utan fotografi, skaffar sig 5-6 kontakter och sen slutar vara aktiv. Många tror att man bara behöver LinkedIn när man blir arbetslös men LinkedIn kan hjälpa dig att bibehålla kontakten med kollegor, gamla kursare, ge dig kompetenshöjning, få nyheter och information som hjälper dig att bli bättre i ditt jobb.

Även om du har en anställning idag så behövs, i och med snabba förändringar på marknaden, någon form av plan B och då kan det vara bra att vara proaktiv.

Hur tror du LinkedIn kommer utvecklas?

Jag är övertygad om att fler kommer att upptäcka LinkedIns fördelar och antalet användare ökar hela tiden. Jag kan redan idag märka att fler av den yngre generationen vill ha en professionell profil och vara aktiva i nätverket.

Rekryterare använder redan LinkedIn i stor utsträckning och jag tror även att antalet arbetsgivare som gör det kommer att öka. Många arbetsgivare vill ha snabba och smidiga rekryteringar vilket gör att de går via kontakter som de har på LinkedIn.

Där vill de också digitalt bilda sig en uppfattning om personen innan de ber om ett manuellt CV och ansökningsbrev. Så ja, jag tror det kommer att öka.

Ett tips som jag vill dela med mig av är att Verto hjälper ST att granska medlemmars LinkedInprofiler. Gå in på STs webbplats och klicka dig fram till hur du bifogar din LinkedIn-länk. Efter 5 arbetsdagar så får du en innehållsrik skriftlig återkoppling.

Anne-Lee_Mellström

/Anne-Lee Mellström
Processledare, Ledarskaps- personlig coach, Verto Konsult AB.

stb_BL

Nu är det snart examenstider för många  studenter vilket innebär att det är dags att söka jobb. En av Sveriges få certifierade rekryterare, Nils Hallén, berättar om trender inom rekrytering och vad du som student bör tänka på vid intervjutillfället och när du skriver CV.

Många studenter har inte tidigare arbetslivserfarenhet när de ska söka jobb efter studierna, vad kan de tänka på?

Den enklaste vägen är givetvis att söka jobb där det inte krävs så mycket arbetslivserfarenhet. Många arbetsgivare vill ändå se vad du har lyckats åstadkomma, och inte enbart att du är duktig på att kunna ta in kunskap.

Du kan försöka få fram vad du har gjort utifrån din erfarenhet. Exempelvis genom att lyfta fram hur du har arbetat vid eventuella examensarbeten eller andra situationer i studierna där du har åstadkommit resultat. Du kan också berätta om sidoaktiviteter och engagemang utanför studierna.

Så ideellt engagemang kan vara relevant?

Det är många arbetsgivare som ser det som relevant, inte minst om de träffar kandidater som inte har så mycket arbetslivserfarenhet. Återigen handlar det om att lyfta fram vad man har lärt sig av det ideella arbetet, och hur dessa lärdomar och erfarenheter kan översättas till nytta för den framtida arbetsgivaren.

Hur kan man lyfta vikten av sin utbildning, utan att ”räkna upp kurser”, i ansökningsprocessen?

Många arbetsgivare är intresserade av varför du har valt den utbildning du har genomgått, och vad du själv tycker att du har lärt dig av den.

Istället för att beskriva vilka kurser du har gått igenom, kan du då beskriva dina egna lärdomar från utbildningen och hur dessa lärdomar kan användas praktiskt i arbetslivet.

Vilken betydelse har dubbelexamina vid rekrytering?

Det kan vara en fördel för vissa jobb, men det skiftar säkert mycket från arbetsgivare till arbetsgivare. Det är dock svårt att få en dubbelexamen att ersätta arbetslivserfarenhet.

Det absolut bästa är nog att visa att man både har kunskaper, och
kan omsätta dessa till praktiskt arbete.

Om du saknar arbetslivserfarenhet, kanske du inte bör tänka att det löser sig genom att läsa fler kurser, utan helst kombinera en eventuell dubbelexamen med att försöka få in en fot på en praktik eller extrajobb där du också kan bygga på sin erfarenhet.

Hur ser rekryteringstrenden ut i dagsläget?

Vi blir mer och mer influerade av hur man arbetar med rekrytering i bland annat USA. Där finns en annan tradition vad gäller att framhålla sig själv, där det fokuseras mycket på resultat. Det påverkar både hur man skriver CV och vad som händer på intervjun.

Många CV i dag framhåller vad man konkret har gjort, och framför allt vad man har åstadkommit för resultat.

På intervjusidan börjar traditionella frågor som ”beskriv dig själv som person” och ”berätta om dina styrkor och svagheter” ersättas med mer konkret inriktade frågor.

Intervjuaren följer då en mall där hen utgår ifrån de kompetenser som anses vara viktiga för tjänsten. Om det är viktigt att vara strukturerad, ombeds kandidaten beskriva exempel där hen har arbetat på ett strukturerat sätt.

Det finns olika modeller att följa, såsom CAR (Context-Action-Result), STAR (Situation-Task-Action-Result) och SBR (Situation-Behaviour-Result). I praktiken följer de samma linje; man ber kandidaten beskriva en situation (berätta om en situation där du arbetade strukturerat) och därefter följer intervjuaren upp med att fråga vad kandidaten konkret gjorde och vad resultatet av det agerandet blev.

Bästa sättet att förbereda sig blir då att läsa in sig ordentligt på kravprofilen, där det ska framgå vilka kompetenser arbetsgivaren letar efter. Därefter funderar man ut konkreta exempel på vad man har åstadkommit inom ramen för dessa kompetenser. Där hittar man svaren på frågorna.

/Nils Hallén
Certifierad rekryterare

Nils-Hallén-9

Som student har du säkerligen sökt kurser på antagning.se och kanske även kollat in studera.nu och utbyten.se? Samtliga webbplatser styrs av Universitets- och högskolerådet, UHR. Ida Lind har Politices kandidatexamen med inriktning utvecklingsstudier och jobbar idag som antagningshandläggare på UHR.

IMG_0024--Ida-Lind_blo

Tjänsten på Universitets- och högskolerådet är Idas första tillsvidaretjänst på heltid. Innan jobbade hon i den ideella sektorn med samordning, utbildning och information. UHR har uppdraget att ge stöd och information till alla som vill läsa på högskolan. De samordnar även antagningen till 37 lärosäten, erbjuder möjligheter till internationellt utbyte och bedömer utländska utbildningar för dem som har studerat i ett annat land.

Vad har du för tjänst och vad innebär ditt jobb?

Jag är antagningshandläggare vilket innebär att jag jobbar med alla som söker studier vid svenska universitet och högskolor. Bland annat så handlägger jag utbildningsmeriter, framför allt från Afrika och Mellanöstern, och ger support till sökande och studievägledare angående regelverket och våra bedömningar.

Vad har du för användning av din utbildning i tjänsten?

Jag tror jag har en allmän användning av min utbildning men det är svårt att sätta fingret på något konkret.

Kunskaperna i förvaltningsrätt sitter ju aldrig fel. Spontant tänker jag att jag har mer användning av mina uppdrag som anställd, volontär och styrelseledamot inom den ideella sektorn.

Förutom formella krav, vilka personliga erfarenheter och egenskaper är viktiga i din tjänst?

Det är viktigt med en förmåga att kunna hantera ett stort regelverk och det är bra med ett kritiskt öga. Det är också viktigt med engagemang, initiativtagande och en stor dos tålamod. Både med upprörda sökande och även med en ibland trögrörlig byråkrati.

Vilka råd kan du ge till studenter och nyutexaminerade som vill arbeta på din arbetsplats?

Efter att ha varit med i en del rekryteringsprocesser så skulle jag vilja trycka på två saker som kanske låter självklara.

Håll ditt personliga brev kortfattat och relevant samt besvara ärligt frågan om varför du vill jobba på den här arbetsplatsen. Ett genuint intresse lyser igenom!

Varför är du medlem i ST?

Jag skulle kunna svara enkelt att det beror på att mina nära arbetskamrater är medlemmar och att de gjorde valet ganska lätt. Men det finns förstås en annan aspekt av det hela och det är framför allt att jag gillar idén om att alla får vara med på arbetsplatsen, oavsett bakgrund och arbetsuppgifter.

Dessutom är det självklart för mig att vara med i ett fackförbund som står för humanism och solidaritet – vilket ST gör tydligt i sina stadgar.

Vadgorenstatstjansteman2

Johan Fanger är statsvetare, statstjänsteman och jobbar på Vetenskapsrådet i Stockholm. Vetenskapsrådet är en myndighet under Utbildningsdepartementet, som har en ledande roll att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. Utöver finansiering av forskning är myndigheten rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor och deltar aktivt i debatten för att skapa förståelse för den långsiktiga nyttan av forskningen. Studentbloggen ville veta mer om Johans jobb!

Johan Fanger2

Johan Fanger

Vad innebär din tjänst på Vetenskapsrådet?
Den innehåller många olika uppdrag. Jag gör utredningar och analyser, samordnar nätverk, omvärldsbevakar, skriver nyhetsbrev och jobbar med bilaterala samarbeten.

Vad har du för utbildning och övrig bakgrund?
Jag har en kandidatexamen i statsvetenskap och har tidigare arbetat som arbetsförmedlare, forskningsadministratör, forskningshandläggare och analytiker.

Vilka personliga egenskaper är viktiga i ditt jobb?
Analytisk förmåga och förmåga att göra flera saker samtidigt. Sociala färdigheter i och med de nätverk jag driver. Samt inte minst framsynthet för att utveckla arbetet.

Vilka är dina bästa tips till studenter och nyutexaminerade som vill jobba inom staten?
Det är viktigt att komma in i statligt arbete, vilket som helst, oavsett var du egentligen ser dig själv. Du kan gå vidare sedan. Arbetet är ganska styrt eftersom det finns intressenter långt upp i värdekedjan, t.ex. politiker till tjänstemän på departement och vidare till myndighetsledningar. Staten har också många policys som ska följas. Men det finns många kompetenta personer inom statlig verksamhet och det nationella perspektivet är också intressant.

Varför är du medlem i ST?
Jag tycker man bör framhålla de principiella skälen och inte vad man som person kan vinna (även om det är väldigt skönt att ha facket i ryggen vid exempelvis personalkonflikter). Det är viktigt att lyfta fram fackens historiska betydelse för den trygghet som finns på arbetsmarknaden i Sverige, samt deras fortsatta betydelse för att den tryggheten ska bestå. Löneutveckling är inte ett primärt skäl till att gå med i facket.