Archives For stipendium

Vårterminens internationella stipendium har delats ut och gick till två stipendiater i år. Sebastian Svenberg, doktorand i sociologi vid Örebro Universitet får 5000 kr som bidrag för att genomföra sin studie i England. Vi på Fackförbundet ST säger stort grattis till Sebastian och önskar lycka till på resan!

sebastian-portratt-mot-husvagg

Namn: Sebastian Svenberg
Studie: Kollaborativ produktion och social ontologi – En studie av mobiliseringar för ekonomisk demokrati i Storbritannien

Vad ska du skriva om?

Jag ska skriva om olika sociala rörelser och organisationer som drivits av idéer eller en praktisk strävan att uppnå ekonomisk demokrati. Med detta menar jag att de vill ifrågasätta och gå i konflikt med det privata ägandet som princip för företagande eller att de i praktiken vill skapa alternativ till det sättet att producera.

Det handlar också om viljan att inom till exempel ett företag eller kooperativ kunna fatta beslut demokratiskt. De fallen jag studerar utmärks just av att det är sociala rörelser som ifrågasätter eller praktiskt utmanar privatägd produktion både som ägande- och styrelseform.

Mera precist så vill jag i studien klarlägga hur mobiliseringen av de här rörelserna sker och hur ”kollaborativ produktion”, som jag vill kalla det, inte bara hänger ihop med konflikter kopplat till arbete utan också har med andra politiska och sociala frågor att göra som exempelvis miljöfrågor.

Det är också intressant hur fackföreningsrörelsen på detta sätt varit involverad i skapandet av ekonomiska alternativ och alltså inte bara fungerat som intresseorganisation.

Varför valde du just detta uppsatsämne?

I grunden finns både en sociologisk och en politisk nyfikenhet. Den sociologiska nyfikenheten handlar bland annat om att begripa hur kollaborativ produktion uppstår och vilka slags konflikter och möjligheter det har att göra med.

Hur privata produktionsformer uppstår vet vi ju ganska mycket om, men det är inte lika klart hur och på vilka sociala grunder de ekonomiska alternativen uppkommer.

Jag tycker också att det här ämnet berör aktuella politiska frågor i det att vi ser många låsningar i det parlamentariska styrelseskicket samtidigt som företag kan ta en mängd beslut som har en direkt påverkan på människors liv och framtid.

Vid sidan av en sådan utveckling finns ett antal samtida exempel på organisering av sådant som brukar kallas kollaborativ ekonomi eller ”peer-to-peer-produktion”.

Studien kan förhoppningsvis ge ett empiriskt bidrag till aktuella frågor om kollaborativ ekonomi genom att se på sådana fenomen i relation till historiska fall. Det finns ju till exempel inom fackförbunden, men också i faktiska arbetarägda företag och kooperativ, en lång historia av mobilisering för att förändra både strukturen och motiven för produktion av varor och tjänster.

Varför går resan till just England?

England och Storbritannien har en lång historia av rörelser som organiserat sig kooperativt och kollaborativt. Det har också i den brittiska fackföreningsrörelsen funnits en orientering mot ekonomisk demokrati av olika slag.

Varför just Storbritannien utmärker sig i detta är inget jag kommer kunna eller försöka ge svar på, men det finns både på det idémässiga planet och i praktisk organisering flera intressanta fall att studera.

Vilka utmaningar tror du att du kan komma att möta under dina fältstudier?

Att resa till England handlar bland annat om att jag där kan träffa intervjupersoner och komma åt arkiv, vilket kommer att utgöra underlaget för det empiriska materialet i min studie.

Arkivmaterialet är troligtvis mycket omfattande och det kommer vara svårt att sålla i stora mängder text och dokument. Vad gäller intervjuerna så kommer det vara en utmaning att få fatt på de personer som jag vill intervjua.

En del av de här personerna är också idag väldigt gamla och jag måste självklart ha en respekt för att de kanske inte vill eller kan ställa upp på forskningsintervjuer. Men det ska också såklart bli spännande att träffa personer som har självupplevda historier att berätta kring några av de historiska fallen.

Vill du också söka STs internationella stipendium?

Är du studentmedlem i ST och vill göra en fältstudie utomlands som rör fackligt arbete? Då kan du söka STs internationella stipendium.

Martin Vysoký is one of the winners of STs scholarships for field studies abroad. In his journey to Buenos Aires he investigated issues related to social inequality. The objective was to explore how to approach these places through landscape architecture practice to accelerate overall goal of help to secure the most fundamental human basic needs.

me_meeting_with_locals_in_informal_area_bl

Parking your car in a garage, getting into your fully equipped apartment with a fast-speed elevator and discuss social inequality while sipping a hot cup of tea or coffee is a good way how to enrich your own manifestation about an issue.

But this isn’t enough to tackle these issues. It isn’t enough until the moment when you experience this reality fully with your heart and intellect.

That’s one of main reasons why I decided to voluntarily leave my comfort zone and for two months live in places where this global challenge is highly concentrated – in South America in Buenos Aires.

kollage1

Leaving the European state of mind

The first most challenging moments were to leave aside my European state of mind, and also try not to evaluate the new comprehensive reality which was unfolding in front of me according to our European living standards. It wouldn’t make sense within ”good purpose of help” and from sheer ignorance of comprehensive reality of the informal area i.e. slums, destroy that what reveals as invisible value.

I think that under the flag of western civilization, Christianity etc. was already done lot of mistakes by ignoring and not respecting different cultural standards. I’ve found out that informal area is not necessary just extraction of negativity but that there are also values about which people from far more developed areas might be even jealous about (like sense of community, possibility to upgrade their place without bureaucratic obstacles, natural way of making authority, etc.).

Government represents a direct link to positive change

While spending several days in the informal area, communicating with social workers, architects and teachers I’ve got good overview of good practice how to approach these challenging and stigmatized contexts.

In every informal area inside of the capital Buenos Aires nowadays is presented one operative unit which is composed from social workers who represent the government. They provide very crucial and direct links between local citizens and local authority.

Always when there is a need to make positive change in such context one of their tasks is to start with gathering all necessary information about a place, mainly from people where such changes are going to be proposed.

Revitalizing socio-economically challenged areas

For example if there is a street with the potential to be revitalized, one of the first steps is that social workers and architects are going to emphasize and capture the social perspective from every person who is living on that street.

When this is recognized, an idea to solve certain issues is formulated and after that, construction and betterment of physical space can begin. But not solely from users who inhabit the space but co-created together with them according to the decisions they have agreed upon.

In Europe we call it active public participation, and usually this action is not that coherent in our context, or sometimes it is missing totally. However, in informal areas or slums its presence is crucial.

If this process would be neglected all new ideas would be most likely vandalized or invaded with the new informal housing.

Bettering the issues of social inequality

I order to gain knowledge of such an approach, I started to study one specific area and unfold pre-existence conditions there. For example by asking local people questions to get to know what they think is the problem or current quality.

With these findings social workers have better possibilities to navigate more successfully their next actions for betterment of the environment for the local citizens and tackle the issue of social inequality.

Also read: https://ststudentbloggen.org/2016/04/05/transforming-social-inequality-in-buenos-aires/

Bild_Frida_Johanna_blogg
Nu är vårens stipendiater för internationella fältstudier utvalda. Vi fick många intressanta bidrag och därför beslutade ST att ge stipendium till två olika ansökningar. En av de vinnande ansökningarna skrevs av Johanna Björnsund och Frida Grundström vid Jönköpings Internationella Handelshögskola.

Vad ska ni skriva om?

Under våren ska vi åka ner till Kapstaden, Sydafrika, för att studera om deras kvoteringslag, Broad-Based Black Economic Empowerment, har en påverkan på organisationskultur och hur kvoteringslagar kan påverka människors synsätt och agerande i en företagskultur.

Lagstiftningen Broad-Based Black Economic Empowerment instiftades som ett politiskt verktyg för att komma till rätta med historiska orättvisor till följd utav Apartheid.

Det innebär att företag i Sydafrika är skyldiga att anställa utifrån en lagstadgad norm för hur många mörkhyade personer som ska finnas representerade i varje företag, beroende på företagets omsättning, verksamhetsområde och storlek.

Hur kommer det sig att ni valde just detta uppsatsämne?

Det finns ett stort urval av studier som har utförts på kvoteringslagar och politisk särbehandling, organisationskulturer samt rasidentiteterna mörk- och vithet. Men det finns brist på studier som fokuserat på potentiella samband och konsekvenser mellan de fyra områdena.

Meningen med avhandlingen är att få våra fokusområden att närma sig och identifiera samt utreda konsekvenserna av en politiskt beslutad särbehandling.

Varför går resan just till Sydafrika?

Vi har valt att genomföra vår fältstudie i Sydafrika för att landet införde lagstiftningen Broad-Based Black Economic Empowerment. I Sydafrika får vi möjlighet att studera en distinkt typ av kvotering i ett sammanhang som är historiskt präglat av social problematik till följd av Apartheid.

Målet är att få tillräckliga bevis på konsekvenser utav Broad-Based Black Economic Empowerment, negativa som positiva, så att vi kan sammanställa en generell konceptuell modell.

Modellen ska kunna användas som ett vägledande verktyg om hur man effektivt kan arbeta med konsekvenserna av särbehandling inom organisationer.

Vilka utmaningar tror ni att ni kan komma att möta?

En stor utmaning för oss kommer att vara att som personer med svensk härkomst komma till Sydafrika och utföra intervjuer rörande hudfärg och rastillhörighet.

Vi är båda uppväxta med normen att man ska behandla alla människor lika. Att undersöka en så etiskt känslig fråga utan att inkräkta på någons integritet kommer att vara vår främsta utmaning.

En annan utmaning för oss kommer att vara att säkerställa att de mest lämpade personerna blir involverade i vår studie, och hur vi på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt ska ta oss runt i ett för oss främmande land.

Matilda-Markne-3_BL

Under hösten 2015 fick Matilda Markne STs internationella stipendium. Hennes resa gick till Indonesien för att studera problem och hinder som småskaliga palmoljeproducenter i Indonesien möter under processen att miljöcertifiera sin produktion.

Jag fick direktkontakt med mitt uppsatsämne direkt vid ankomsten till Jakarta i sena oktober 2015. Alla flyg till Pekanbaru var inställda i minst en vecka framöver, och orsaken var att flygplanen inte kunde landa på grund av röken från bränder som drabbat Sumatra och Kalimantan de senaste tre månaderna.

En turbulent start på fältstudien

Många som jag talade med menade att bränderna orsakats av illegal skogsavverkning för att frigöra land till bland annat oljepalmsplantage. Jag tvingades tänka om och skapa en plan B. Därefter fick jag hjälp att omboka mitt flyg till en närliggande stad, delade en biltransport under tio timmar på smala och vältrafikerade vägar med fyra pratglada indonesiskor, och nådde till sist mitt mål mer än ett dygn senare än planerad ankomst.

Denna något kaotiska inledning på min resa sammanfattar mycket av mina intryck av Indonesien. Det vill säga att planer ofta kan komma att ändras en eller två gånger, men att situationen ofta löser sig på grund av idérikedomen hos vänliga främlingar.

Väl på plats genomförde jag mina fältstudier i två byar, där jag intervjuade småskaliga oljepalmsodlare om deras upplevelser av att bli certifierade av hållbarhetsmärkningen Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO). Jag fick möjligheten att besöka vissa bönders odlingar, där jag bland annat fick bevittna skörd och beskärning av oljepalmerna.

Hållbarhetscertifikat skapar stolthet

Något som var utmärkande var att alla jordbrukare som jag talade med är väldigt stolta över att vara några av de första självständiga småbrukarna i Indonesien att bli hållbarhetscertifierade, även om vägen till certifieringen är kantad av vissa utmaningar.

Att certifiera sig enligt RSPO ställer nya krav på småskaliga jordbrukare: bland annat måste de förändra många jordbrukspraktiker såsom skörd, beskärning, hur de applicerar gödningsmedel och bekämpningsmedel.

Det ställer också nya krav på att jordbrukarna ska föra dokumentation över de aktioner de gör på sina oljepalmsodlingar, krav på att koordinera vissa praktiker med andra jordbrukare, och att organisera jordbrukarna i föreningar eller jordbruksgrupper.

Nya krav skapar problematisk certifieringsprocess

Mina resultat visar att de nya kraven på förändrade jordbrukspraktiker, ökad dokumentation, och ny organisation gör det svårt för självständiga småbrukare att certifiera sig av RSPO.

Min förhoppning är att denna kunskap kan öka förståelsen för certifiering av självständiga oljepalmssmåbrukare, och därmed kunna göra certifieringen mer inkluderande i framtiden.

Stipendiet gav mig nya perspektiv

Jag är enormt tacksam att jag fick stipendiet från ST-student som gjorde denna resa möjlig för mig. De två månader som jag genomförde mina fältstudier i Indonesien har varit väldigt givande både på ett akademiskt och på ett personligt plan.

Jag har fått insikter i komplexiteten i hållbarhetscertifieringar, och en inblick i en annorlunda vardag och personer som brottas med andra tankar och problem. Jag har fått möta personer med en stor omsorg för lokala ekosystem och för globala miljöproblem, som har en överväldigande drivkraft att bidra till en hållbar palmoljeproduktion.

/Matilda Markne

jordglob_studentblogg
Under mitt år som vikarierande internationell samordnare på ST har jag bland annat besökt Togo, Burkina Faso, Ukraina och Botswana för att träffa andra fackligt engagerade. Det som blir tydligt vid sådana här resor är hur vissa frågor, exempelvis klimatfrågor och kvinnors möjligheter att nå ledarpositioner, är en gemensam utmaning för fackföreningsrörelsen i stora delar av världen.

Globalt sett jobbar facket därför inte bara med renodlade fackliga frågor, utan utbildar även medlemmar och förtroendevalda i ämnen som ledarskap, demokrati och jämställda löner. Genom att stärka facket i världen, förbättras därmed inte bara arbetsvillkor och levnadsstandard genom höjda löner, utan även samhället i ett mycket bredare perspektiv.

Kort sagt finns det en tydlig koppling mellan fackliga rättigheter och sociala frågor. För ST är det viktigt att lyfta detta och sprida ett engagemang bland våra medlemmar. Ett sätt för oss att göra det är genom vårt internationella stipendium.

Vem kan söka STs internationella stipendium?

Varje termin delar vi ut upp till 10,000 kronor till en eller flera stipendiater. Ska du nu under vårterminen genomföra en fältstudie knuten till din kandidat- eller masteruppsats? Då är du välkommen att söka stipendiet senast den 1 mars.

Stipendiaterna väljs utifrån kvalitets- och genomförbarhetskriterier samt ämnets relevans. För att du ska kvalificera dig som sökande vill vi att du skriver din uppsats om ett ämne som berör demokrati, hållbarhet, sociala rörelser, fackligt arbete eller mänskliga rättigheter.

Du kan hämta inspiration från STs internationella projekt här.

Hur söker jag stipendium?

Allt du behöver veta för din ansökan hittar du här. Du kan skicka din ansökan till anna.lindman@st.org eller posta den till Fackförbundet ST, Box 5308, 102 47 Stockholm. Märk kuvertet ”Internationellt stipendium”.

Har du frågor kontakta oss gärna via e-post på student@st.org.

Möjligheter för ytterligare stipendium

Genom att söka det internationella stipendiet ges du även möjlighet till ytterligare pengar från Stiftelsen TCOs internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne.

STs stipendium går jättebra att kombinera med andra stipendier, exempelvis Sidas Minor Field Studies stipendium.

/Anna Lindman
Internationell samordnare på Fackförbundet ST

Relaterad information:
ST-bloggen – Anna Lindman
ST-bloggen – Internationellt

 

 

grattis_stip
Höstterminens internationella stipendium har delats ut och det gick denna gång till Matilda Markne som läser på Uppsala universitet. Matilda får 5000 kr som bidrag för att genomföra sin studie i Indonesien. Fackförbundet ST vill självklart rikta ett stort grattis till Matilda och ett lycka till på resan!

Markne

Vad ska du skriva om?

Under hösten 2015 kommer jag att studera problem och hinder som småskaliga palmoljeproducenter i Indonesien möter under processen att miljöcertifiera sin produktion. Sättet som palmolja produceras på idag omskrivs som mycket ohållbart ur ett socialt och ekologiskt perspektiv, och certifieringen Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) har visat sig vara effektiv då det gäller att minska avskogningen av regnskog för anläggning av oljepalmsplantager samt att minska antalet landägandekonflikter som kan uppstå mellan lokalbefolkning och plantageföretag.

Det har däremot visat sig vara svårt för småskaliga producenter att certifiera sin produktion, på grund av bland annat ekonomiska, kunskapsmässiga och organisatoriska skäl. Min studie kommer att granska hur småbrukare själva upplever certifieringsprocessen och vilka hinder de anser har störst betydelse för att de ska kunna RSPO-certifiera sin produktion.

Hur kommer det sig att du valde just detta uppsatsämne?

Som kulturgeograf är jag intresserad av förhållandet mellan människa och naturresurser, och jag har ett särskilt intresse i att studera de produktionssystem som råvaror som används dagligdags ingår i. Palmoljeproduktion är ett spännande exempel då produktionen kopplar samman ekologisk hållbarhet, sociala rättigheter och ekonomisk utveckling.

Dessutom finns en komplexitet i problematiken eftersom efterfrågan på hållbar palmolja kommer från höginkomstländer medan omställningen av produktionskedjan får konsekvenser i låginkomstländer. Även den stora ökning som väntas i efterfrågan på palmolja gör det viktigt att studera alternativa och mer hållbara sätt att producera oljan på, och vilka effekter som dessa nya system medför.

Varför går resan till just Indonesien?

Det är ingen slump att min studieresa går till Indonesien, då landet är världens största producent av palmolja och att en hög andel av produktionen (35 %) kommer från småskaliga oljepalmsbönder. Jag har dessutom personliga kontakter i Indonesien som har kopplingar till Riau-universitetet och den forskning som bedrivs om palmoljeproduktion där, vilket har underlättat att hitta lämpliga studieområden i landet.

Vilka utmaningar tror du att du kan komma att möta under dina fältstudier?

Rent metodologiskt vet jag att det kommer att bli utmanande att genomföra mina intervjuer och observationer med hjälp av en tolk, som jag kommer att använda då de flesta småbrukare inte talar engelska. Det finns alltid risk att missförstånd sker när man använder tolk, och jag ska vara uppmärksam på eventuella misstolkningar.

En annan utmaning ligger istället i att få småbrukarna att öppna upp sig och tala fritt om de problem som de upplevt i certifieringsprocessen. Det finns en risk att jag som representant från universitetet kommer att sammankopplas med staten, vilket kan göra många brukare avvaktande och att inte känna tillit till mig. För mig innebär det att jag måste vara tydlig med vad jag studerar och hur resultaten kommer att användas.

Sök STs internationella stipendium till våren

Är du sugen på att plugga utomlands? Sök STs internationella stipendium till våren. Sista ansökningsdatum är 1 mars.