Archives For utbildning

Jag tänkte ta tillfället i akt, så här i början av terminen, och dela med mig av några erfarenheter. Under min studietid fanns det saker jag önskade att någon berättat för mig. Till exempel var det få saker som stressade mig mer än kurskatalogen. Utöver hetsen för betyg, skral ekonomi, framtida jobb och mitt privatliv så var stressen över om jag hittat ”rätt” kurs förlamande.

Intresset för kurserna ledde mig från termin till termin, men alltid med en känsla av tvivel. För vilken kurs jag än gick på fanns alltid andra personer som jag uppfattade som mer intresserade av ämnet, och vissa mer radikala, än mig.

Eftersom jag inte visste vad jag ville i framtiden till 100 % avundades jag dom som visste exakt vart de skulle framöver. Dom som hade storslagna planer och ett fantastiskt inre driv. Dom verkade aldrig tvivla på sig själva.
studera bok kurskatalog

Och här är det jag önskade att någon hade sagt till mig på min första dag i skolan och vid andra tillfällen då jag markerade 70 % i kurskatalogen som ”intressant”. Ibland tar det tid att hitta rätt.

Det är inte alla som vet exakt vad de ska jobba med i framtiden. Och det är definitivt inte alla som hamnar där de hade tänkt sig. För den bild du skapar av ditt framtida jag under din första tid på universitet kommer förändras med tiden.

För mig var det i sjunde terminen polletten trillade ner.

För mig var det under sjunde terminen polletten trillade ner. Jag hade precis skrivit min kandidatuppsats och halvt stressat ihjäl mig. Jag hade avbokat nyår eftersom jag tänkte att uppsatsen var det viktigaste i världen just då, och även i framtiden. Jag tänkte att det var det enda som skulle dyka upp om någon skulle få för sig att googla mitt namn. Det är helt absurt så här i efterhand, men så var det då.
hitta gps kompass studier

När jag satt och skulle fylla i en ansökan för studier inför min sjunde termin så var jag obeskrivligt skoltrött. Men jag hade inget heltidsjobb så planen blev att söka en kurs för att sedan fokusera på att söka jobb vid sidan av studierna. Eftersom jag hade jobbat lite fackligt vid sidan av universitet så sökte jag kursen Arbetsmarknadskunskap, och det var på terminens första föreläsning som jag hittade hem. Samtidigt som föreläsaren pratade om det mest intressanta jag någonsin lyssnat på så undrade jag vad jag hade sysslat med de senaste tre åren. Varför tog det mig så lång tid att hamna här?

Det gör inget om du tvekar. Du tillhör den tvekande majoriteten. [twittra detta].

Så om du nu tvekar inför din första, eller sjunde, termin och inte riktigt vet vart du ska vidare sen så säger jag: det gör ingenting. Du tillhör den tvekande majoriteten.

Ett råd är att undvika tunnelseendet och se mer på vad som händer omkring dig. Hade jag tittat upp från kurskatalogen två terminer tidigare hade jag nog tagit mitt intresse för fackliga frågor på större allvar och sökt kursen i Arbetsmarknadskunskap redan då. Men ibland är det lättare att lyssna på vad andra tänker göra i framtiden istället för att lyssna på sig själv.

Läs också: För- och nackdelar med oändliga möjligheter

Arets stipendiatVårterminens internationella stipendium har delats ut och det gick denna gång till Frida Lind som läser på Malmö högskola. Frida får 5000 kr för att kunna genomföra sin studie i Tanzania. ST Studentbloggen vill självklart rikta ett stort grattis och lycka till på resan! 

Vad kommer du studera?FridaLind
Under våren 2015 kommer jag att undersöka hur högre utbildning av kvinnor i Tanzania (som fått chansen att plugga på universitet eller folkhögskola) skulle kunna påverka kvinnornas ställning och möjligheter i samhället, utifrån deras perspektiv. Jag kommer att se hur detta kan kopplas till biståndsdebatten och till FN:s hållbarhetsmål 4 och 5, som handlar just om utbildning och jämställdhet.

Många FN-studier visar att när även flickorna få gå i skolan så leder det till flera positiva effekter i samhället, t.ex. minskad fattigdom, att färre och friskare barn föds, minskad spridning av HIV/Aids, en generell ökning i ekonomin och större chans för jämlikhet. Mindre fokus har dock varit på hur de unga kvinnorna själva tänker om sin utbildning. Är det, enligt dem, ett första steg mot ett mer jämlikt samhälle?  Vilka hinder och utmaningar möter de i sin vardag?

Hur kommer det sig att du valde just detta uppsatsämne?
Jag har alltid varit engagerad i arbetet för kvinnors rättigheter, och jag brinner för att alla människor ska vara födda fria och lika i värde. Jag tror att jämställdhet och utbildning är två grundfaktorer för att få en hållbar utveckling lokalt, nationellt och globalt. Jag är givetvis tacksam för att jag har jag fått chansen att undersöka detta genom min fältstudie i Tanzania. Det ska bli mycket spännande!

Varför går resan till just Tanzania?
Tanzania är ett ojämnställt land där kvinnor generellt ses som mindre värda än män, där färre flickor/kvinnor avslutar sina studier, där utveckling behövs och där utbildning ses som en väg till ökad utveckling ända sedan 1970-talet. Därför är det ett intressant land för att undersöka min frågeställning. Tanzania har också länge varit beroende av bistånd, men nu försöker man mer och mer ”klara sig” på egna ben och ta tillvara på lokala resurser – t.ex. att man utbildar sin egen befolkning, så att de för utvecklingen framåt.

Vilka utmaningar och eventuella hinder tror du att du kan komma att möta under dina fältstudier?
Jag tror att jag kommer möta vissa maktstrukturer som kan komma att bli utmanande. Man måste vara väldigt medveten om vem man är när man åker till ett annat land och undersöker något. Det är alltid viktigt att försöka belysa problem och försöka bidra till något, men att också förstå att mycket skillnad görs lokalt – så att ens bra intuitioner inte får motsatt effekt. Det gäller att lyssna och att våga förstå och bemöta olika tankar och eventuella fördomar människor har mot varandra.  Är man öppensinnad, trevlig och använder sitt sunda förnuft så brukar man träffa många intressanta människor och lära sig nya saker – som blir ett spännande utbyte både för en själv och för de man möter!

Är du sugen på att plugga utomlands? Sök STs internationella stipendium till hösten. Sista ansökningsdag är 15 september.

Inger_130x160

Inger Ehn Knobblock – utredare på Fackförbundet ST

I början av oktober i år läste statsminister Stefan Löfven upp regeringsförklaringen. Ur Fackförbundet STs synvinkel finns det en hel del att glädjas åt. Här kommer några exempel som visar att vår fackliga politik gett resultat.

Regeringen vill behålla närheten till högskolor och forskning. Det är en fråga som engagerat ST en lång tid. Det är viktigt att högskolorna är väl spridda över landet. Inte minst för att det gör det lättare att börja plugga. Det gäller särskilt de studenter som kommer från så kallade studieovana miljöer.

Regeringen flaggade också för att resurserna till arbetslivsforskningen ska stärkas. Det är ett mycket glädjande besked. Som facklig organisation vet vi att vi behöver än mera kunskap om hur det moderna arbetslivet kan komma att utvecklas. Men vi vet också att det finns ett jättebehov av att finna lösningar på alla de arbetsmiljöproblem som finns på våra arbetsplatser. Därför är det så viktigt med arbetslivsforskning.

Men det bästa i regeringsförklaringen är avsnittet om högskolan och forskningens villkor. Därför väljer jag att citera den biten:

Aldrig har så många unga sökt sig till en högre utbildning men allt för många möter en stängd dörr samtidigt som den globala konkurrensen tilltar. Antalet högskoleplatser ökas därför i hela landet. Kvaliteten i högskolan ska höjas. Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Unga forskares villkor ska förbättras. Forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och en ny forskningsproposition kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv. Andelen kvinnliga professorer ska öka och forskningsanslagen fördelas jämställt. Basanslagen för forskning prioriteras upp.

I detta stycke ryms det mesta som Fackförbundet ST ihärdigt arbetat för: fler högskoleplatser, unga forskares behov av bättre villkor, mer resurser till basanslagen och inte minst en insikt om att forskning tar tid och därför måste få långsiktiga förutsättningar.

Igår presenterade Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) sin rapport #heltsjukt som handlar om studenters bristande sjukförsäkringsskydd. Rapporten presenterades vid ett seminarium arrangerat tillsammans med TCO som själva lämnat förslag för en bättre sjukförsäkring. Politiker från alla riksdagspartier förutom SD fanns på plats för att diskutera resultaten i rapporten och svara på det som har varit, och fortfarande är, den stora frågan i sammanhanget: varför händer det inget?!

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Frågan är mer än berättigad eftersom samtliga företrädare är rörande överens om problembilden och åtminstone några av de möjliga åtgärderna. Detta var inte minst talande när Roger Haddad, folkpartistisk riksdagsledamot och före detta styrelseledamot i SFS, inledde sitt anförande med att berätta att han för 14 år sedan hade samma fråga uppe på bordet i SFS styrelse.

Så, vad är det nu som är och har varit fel så länge? Här är huvudpunkterna:

Ingen deltidssjukskrivning
Med dagens sjukförsäkringssystem kan studenter inte vara deltidssjukskrivna vilket arbetstagare har rätt till. Studenter som inte mår bra tvingas välja mellan att sjukskriva sig på heltid eller fortsätta studera under sin sjukdomsperiod. När SFS har frågat landets studenthälsomottagningar svarar 95 % att detta är ett problem och de vittnar om att många studenter kämpar på tills de helt går in i väggen och tvingas hoppa av sin utbildning.

Ingen sjukersättning
Studenter som finansierar sina studier på annat sätt än genom studiemedel och arbete är idag helt oförsäkrade vid sjukdom eftersom sjukersättningen idag är kopplad till att man får studiemedel och inte till studierna med de poäng man tar.

Otydlig rehabilitering
Vem som ansvarar för rehabiliteringen och hur studenter ska kunna återgå till sina studier är idag otydligt. Inte sällan bollas man mellan olika myndigheter vilket ofta ökar stressen och konvalescensen och ytterligare belastar individen.

30 dagars karens
Karenstiden för studenter är 30 dagar. Arbetstagare har en karensdag och SFS förslår sju dagars karens för studenter.

Att trygghetssystemet för studenter är så dåligt utformat att det riskerar att utesluta personer som blir sjuka en längre tid från högre utbildning är både ett stort slöseri med samhällets resurser och kan innebära individuella katastrofer. SFS, TCO och även andra aktörer har i många år arbetat för en förändring och med den politiska samsyn – framför allt kring möjligheten för deltidssjukskrivning – som uppvisades under seminariet igår borde inte studenterna behöva vänta längre på riktig trygghet. Nu ser vi fram emot att få se verkstad i den här frågan. Mer prat vore helt sjukt.

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

Joel Degols Nilsson, studerandeombudsman, Fackförbundet ST

I somras presenterade TCO sin årliga rapport om kvaliteten på landets högskoleutbildningar. Rapporten som genomfördes första gången 2009 bygger på en enkät med 1844 studenter vid ca 40 olika universitet och högskolor runt om i landet. De kanske mest intressanta resultaten rör kvaliteten på utbildningar inom den samhällsvetenskapliga fakulteten där många av ST Students medlemmar studerar. Bland annat drar man följande slutsatser i rapporten:

Antalet lärarledda timmar per vecka är litet för jurist-, samhällsvetar-, och ekonomstudenter. Ungefär hälften av de tillfrågade på dessa utbildningar anger att man har 6-8 timmar eller färre per vecka och endast 4-7 procent anger att de får mer än 14 timmars lärarledd undervisning i veckan.

  • Totalt sett hamnar Sverige i en Europajämförelse först på 22:a plats vad gäller lärarledd undervisningstid.
  • Inom ovan nämnda utbildningarna är stora undervisningsgrupper på fler än 30 studenter dessutom de vanligast förekommande.
  • På grundkurser med många ”nybörjare” på högskolan är grupperna oftast som störst och det är vanligt med så lite som 0-5 timmars lärarledd undervisningstid per vecka.
  • Utbildningar inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har dessutom lägst ersättning per student.
  • Och inga förbättringar verkar ha skett sen den första undersökningen 2009.

Rapportförfattarna på TCO konstaterar också att undersökningen sammantaget tyder på att bristen på lärarledd tid och de stora undervisningsgrupperna inte kompenseras av effektiva pedagogiska metoder och studentcentrerat lärande.

Även om utbildningskvaliteten förstås beror på många olika saker så handlar det ytterst om kontakten mellan lärare och studenter, menar man på TCO. ”Därför är den stora bristen på lärarledd undervisningstid inom många utbildningar ett allvarligt problem.”

Vidare är det ”förvånande och djupt problematiskt” att studenternas första tid i högskolan präglas av så extremt lite kontakt med läraren eftersom det under denna tid är som viktigaste med stöd. Särskilt allvarligt är det för studenter med icke-akademisk bakgrund och i ljuset av att studenternas studiemotivation och förkunskaper från gymnasieskolan tycks vara lägre än på mycket länge.

Som åtgärder mot dessa kvalitetsbrister på några av våra mest populära utbildningar föreslår TCO bland annat i sin rapport att resurserna till eftersatta utbildningsområden måste öka samt att det nuvarande ersättningssystemet (med 20 år på nacken) bör göras om. Även ett nytt system för kvalitetsutvärdering som i mindre grad koncentrerar sig på studenternas resultat (läs C-uppsatser) och i högre grad beaktar sådant som lärarledd undervisningstid, kompetens, arbetslivsanknytning och relevant forskningsanknytning med mera.

De närmsta fem åren kommer staten att behöva tillsätta inte mindre än 160 000 tjänster, enligt Fackförbundet STs rapport ”Framtidsjobb i staten”. Av de som får jobben kommer många att ha en samhällsvetenskaplig högskoleutbildning. För staten borde det med andra ord vara högst intressant och viktigt att framtidens medarbetare får en så bra utbildning som möjligt. Dessutom är det rimligt att tro att stora satsningar på ökad utbildningskvalitet finansierar sig själva genom ökad kompetens på statliga arbetsplatser och i det viktiga arbetet i medborgarnas tjänst. Eller enklare uttryckt, win-win!

Inger Ehn Knobblock

Inger Ehn Knobblock, utredare, Fackförbundet ST

Frågan är givetvis retorisk. Det nyligen presenterade förslaget om att omvandla universitet och högskolors organisationsform till så kallade Högskolestiftelser kan få långtgående konsekvenser för den akademiska världen.

Noga taget krävs tre förmågor av lärosätet för att kunna ombildas: ekonomisk stabilitet, god studenttillströmning och en välutvecklad forskning med internationell tyngd.

I förslaget påpekas att den statliga myndighetsformen passar bäst för de högskolor som i huvudsak ägnar sig åt utbildning. Regeringen menar på samma gång att myndighetsformen är för byråkratisk för att kunna skapa bra förutsättningar för universitetsvärlden. Utan att säga det rakt på sak menar man då förstås de forskningstunga och ekonomiskt lyckosamma universiteten. För dem vill regeringen i stället se möjligheter till utökat samarbete såväl nationellt som internationellt med näringsliv och andra universitet.

ST menar att det finns anledning till oro för vad som kommer att hända med det svenska högskolelandskapet. Vi ser framför oss en uppdelning av lärosätena i A- och B-lag. Det kan bland annat missgynna studenter i mindre städer. De högskolor som finns där är nog inte dem regeringen avser med framgångsrika och internationellt etablerade lärosäten.

God akademisk undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Vi misstänker att reformen kan komma att motverka detta genom att dränera de mindre universiteten och högskolorna på kvalificerade forskare. Dessa kommer förmodligen att välja statustyngda universitet framför regionalt placerade högskolor. Det vore milt sagt en olycklig utveckling. Vi vill i stället att alla högskolor och universitet ges verkningsfulla förutsättningar för att bedriva kvalificerad utbildning och forskning.

Avslutningsvis hyser vi starka tvivel på att ett avtal (i stället för som idag en förordning) kan garantera studenternas rättssäkerhet. Formuleringen i promemorian ”att studenternas rättssäkerhet väsentligen ska förbli likvärdig” gör oss inte lugna. Vad betyder den?

Vid en hearing nyligen hävdade Erik Arroy (SFS) att stiftelseförslaget var tunt och bristfälligt utrett. Det är en uppfattning som vi delar.